Annons
Nyheter

Mönekragen firar 150 år ovan jord

I år är det 150 år sedan torparen Johannes Andersson i Möne hittade en stor guldkrage när han skulle flytta en stenmur. Det uppmärksammas den 3 november med en föreläsning.
Nyheter • Publicerad 30 oktober 2014
"Här hittades Mönekragen 1863 av torparen Johannes Andersson. Ett av Sveriges förnämsta fornfynd."Att det står 1863 på skylten beror på att Johannes Andersson kan ha hittat kragen redan 1863 men han förstod först året efter att det var ett guldföremål eftersom den var så nedsmutsad.
"Här hittades Mönekragen 1863 av torparen Johannes Andersson. Ett av Sveriges förnämsta fornfynd."Att det står 1863 på skylten beror på att Johannes Andersson kan ha hittat kragen redan 1863 men han förstod först året efter att det var ett guldföremål eftersom den var så nedsmutsad.Foto: Anders Rosenberg
Foto: Privat
Arne Sandberg från Möne bygdegårdsförening vill uppmärksamma att det var 150 år sedan Mönekragen hittades.
Arne Sandberg från Möne bygdegårdsförening vill uppmärksamma att det var 150 år sedan Mönekragen hittades.Foto: Anders Rosenberg

Det är Jan Peder Lamm, tidigare chef på Historiska museet, som kommer till Möne den 3 november för att berätta om Mönekragen.

– Han kallar det den spännande historien om Mönekragen. Jag vet inte exakt vad han kommer berätta men han kommer bland annat visa bilder och han har ju jobbat mycket med sådant här, säger Arne Sandberg från byalaget och hembygdsföreningen i Möne.

Annons

Arne Sandberg berättar att de ville uppmärksamma jubileet på något sätt och då valde de en föreläsning. Kragen är ju väldigt känd på många håll och har på så vis betytt en del för Möne.

– Möne har ju fått ett namn i sådana sammanhang. Mönekragen anses ju vara den finaste av de som man har hittat i Sverige. Det är den som är störst.

Han säger att det kommer busslaster med turister till orten ibland för att titta på platsen där kragen hittades.

– Det är ju en del som är intresserade av sådant där. Nu är den ju på Historiska museet. Jag har varit där och tittat ett par gånger.

Det sägs att Mönekragen hittades i samband med att torparen Johannes Andersson röjde undan ett stenröse. Det kan också ha varit så att han fann den i samband med att han odlade jorden eller skulle flytta en stenmur som en följd av laga skiftet.

I alla fall undersöktes kragen och Johannes fick drygt 2 000 riksdaler för den, vilket kan ha motsvarat runt 200 000 kronor i dagens penningvärde. Johannes, som var åttabarnsfar, blev inte överdrivet förmögen, men kan ändå ha fått ett märkbart bättre liv. Han sägs både ha fått ett ökat socialt anseende och lycktas gå från torpare till arrendator av en mindre gård.

Kragen är tillverkad genom att rör har fogats samman och försetts med rytmiskt återkommande utsmyckningar av ringar och hylsor, med filigran i fiskbensmönster mellan. På ringarna kan man se små figurer.

Kragen tros ha tillverkats under folkvandringstiden, i svensk historia den period av järnåldern som sträcker sig från år 400 till 550 efter Kristus. Detta var när det Västromerska riket föll samman och då spreds romerskt guld ut över Europa. Ofta handlade det om guld som hade betalats ut till soldater som hade tjänst i den romerska armén. Guldet i Mönekragen kan alltså komma från Romarriket.

Tillverkades under den så kallade folkvandringstiden 400-500 år efter Kristus.

Den största av tre liknande kragar som hittats i Sverige. De andra två hittades på Ålleberg och Öland.

Väger 823 gram.

Finns att ses på Historiska museet i Stockholm.

Innehåller 458 figurer.

Johannes Andersson sägs ha fått 2 123 riksdaler och 47 öre silvermynt i ersättning för fyndet. Det ska motsvara ungefär 200 000 kronor i dagens penningvärde, men sådana jämförelser är högst osäkra.

Anders Rosenberg
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons