Hållander hittade inspiration i hemtjänsten

Hennes bok är lanserad som en roman med utgivningsdag i förra veckan, samma dag som hon blir uppringd av BT.

Hon har redan kunnat ta del av ett par recensioner.

– Det känns nervöst och spännande att läsa dem, säger hon. Men de har varit positiva och det är förstås roligt.

Marie Hållander tycker också att det känns glädjande att förlaget ville ge ut boken. Själv beskriver hon den som en prosalyrisk berättelse, som är en skildring av hennes erfarenheter från arbetet i hemtjänsten, och hon lägger inte fram några lösningar.

I boken beskrivs grannar, som hotar med lex Maria-anmälningar, kolleger som tar otillåtna rökpauser, anhöriga och de gamla och sjuka som hon besökte i arbetet.

– Jag har förlagt beskrivningen till Kortedala, men det var inte där jag arbetade, säger hon.

Marie Hållander växte upp i Dalstorp. Efter hotell- och restaurangprogrammet på Almåsgymnasiet, som ledde till arbete som kallskänka, bestämde hon sig för att börja studera.

För att dryga ut sina inkomster arbetade hon då i hemtjänsten i Göteborg.

– Jag började skriva ner mina upplevelser för att få någon slags hjälp till hur jag skulle förhålla mig till jobbet som outbildat vårdbiträde, berättar hon. Att hela tiden kliva in hos sjuka och äldre i deras hem blev en speciell situation, det fanns så mycket att utforska.

Någon tanke på att bli författare, säger hon sig egentligen aldrig ha haft. Just nu arbetar hon som doktorand i pedagogisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon har gjort ett och ett halvt år av fyra, och hennes avhandling handlar om pedagogisk teori med vittnesmålet som pedagogiskt fenomen.

Hur framtiden ser ut, vet Marie Hållander inte i dagsläget. Hon har sin arbetsplats i Stockholm, och hon vill gärna fortsätta forska.

– Jag säger varken ja eller nej till forskning inom äldrevården i framtiden, säger hon.

Yvonne Gunneriusson / BT