Festlig helg med Två sköna damer
Här skall det handla om något helt annat, nämligen två konserter som jag fick tillfälle att njuta av i sällskap med min hustru.
Det var två till format och plats två väsensskilda föreställningar, men gemensamt var att de båda var av högsta kvalitet och gav positiva minnen som nog kommer att vara länge.
På fredagen var det Sissel Kyrkjebö som var kvällens stjärna. Ända sedan jag hörde henne för första gången, i samband med Eurovisionsschlagerfinalen i Bergen för 25 år sedan, har jag hållit henne som världens främsta sångerska. I en paus i den föreställningen överflyglade hon samtliga artister med sin klara höga stämma.
I fredags i Lisebergshallen i Göteborg visade hon de nära 2 000 åhörarna att hon bara blir bättre och bättre, en fröjd att både lyssna till och titta på.
Helt annat blev det på lördagen. Då var det den betydligt mindre orten Grovare som var platsen. För en publik på cirka 30 personer uppträdde Marie Arturén och pianisten Göran Åhlfeldt med sitt program om Edith Piaf.
Jag har tidigare fått möjlighet att njuta av detta program, då i Folkets hus i Ulricehamn. Under lördagens intima och familjära föreställning hade de båda tagit föreställningen till nya höjder. I sin affärslokal har hon nu gett ett antal föreställningar i detta mindre format.
Det blev ett förträffligt program med djup och allvar. Marie är en verkligt mångsidig kvinna: glad allsångsledare, jazz-och kyrkosångerska, fåruppfödare, affärsidkare med mera, lika förträfflig i alla sina roller.
Ett uttryck som flitigt förekommer, främst i tidningarnas sportspalter, är ”slagit nytt rekord”. Jag är närmast allergisk mot denna ologiska formulering. Som regel är det bara gamla rekord som slås när nya sätts.
Men ingen regel utan undantag. Den unga stavhopperskan Angelica Bengtsson satte i förra veckan tre juniorvärldsrekord i samma tävling. Där kan man väl få tala om att slå de nya rekorden.