Borta med vinden och helt blåst

Långhelgerna, som inte blev speciellt långa den här gången, har blåst över.

Skönt tycker många. Och jag håller med.

Nyheter • Publicerad 16 januari 2012

För att använda en filminspirerad ordvändning, så blev man ju trots all lite blåst på konfekten. I dubbel bemärkelse dessutom.

Först kom Berit i november, sedan Cato och Dagmar under julen och så då i veckan ännu ett bus(väder)frö – Emil.

Annons

Vad står på tur härnäst? Kommer nästa storm att heta Frida, eller är det ett för stillsamt namn på något som blåser in över land med 25 meter per sekund?

Ja på F ska det i alla fall börja och en tjej ska det vara om man tolkar de norska metereologerna på MET, den norska motsvarigheten till SMHI, rätt.

För det är dom som döper ovädren som drar fram över oss. Anledningen till att de norska meteorologerna vill ha personnamn på stormarna i stället för nummer, är att de ska vara enkla att förstå och enkla att skriva. Enligt norrmännen ska stormnamnen vara korta och omväxlande kvinno- och mansnamn.

Första stormen som namngavs med personnamn var Agnar, 1995, som följdes av Bera. När alfabetet tar slut börjar man helt enkelt om. Exempelvis kom stormen Ask i januari 2010, följd av Berit i november 2011. Senast ledde dubbelstormen Cato och Dagmar till stor förödelse i norra Sverige under jul- och annandagen 2011. Och i veckan slogs björkarna i Viken envist med Emil som samtidigt piskade Åsundens vågor vita mot land.

Men hur mycket blåser det egentligen, när det blåser?

Det blåser halv storm ute har man hört mer än en gång när ens bekanta med vrängda paraplyer hängt av sig i hallen.

Och det kan stämma bra. Begreppet halv storm finns med i Beauforts vindskala och då ska det blåsa 20,8-24,4 meter per sekund. Ungefär som Emil i onsdags.

Sir Francis Beaufort (1774–1857), som namngivit vindskalan, var en engelsk amiral. Den tolvgradiga skalan bygger på hur ett segelskepp uppför sig beroende på hur mycket det blåser. Så här ser den skalan ut (benämningarna till sjöss inom parentes):

0. Lugnt (stiltje) 0-0,2 m/sek 1)

1. Svag vind (nästan stiltje) 0,3-1,5 m/s

Annons

2. Svag vind (lätt bris) 1,6-3,3 m/s

3. Måttlig vind (god bris) 3,4-5,4 m/s

4. Måttlig vind (frisk bris) 5,5-7,9 m/s

5. Frisk vind (styv bris) 8,0-10,7 m/s

6. Frisk vind (hård bris, frisk kuling) 10,8-13,8 m/s

7. Hård vind (styv kuling) 13,9-17,1 m/s

8. Hård vind (hård kuling) 17,2-20,7 m/s

9. Mycket hård vind (halv storm) 20-8-24,4 m/s

10. Storm (storm) 24,5-28,4 m/s

11. Svår storm (svår storm) 28,5-32,6 m/s

Annons

12. Orkan (orkan) 32,7- m/s

Så nu vet ni det och kan imponera på omgivningen och svänga er med rätt begrepp när det tar i runt husknutarna nästa gång.

Ha det!

Jörgen Wester

Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons