Amöba – ett hett rubrikord

Parasitprov, antibiotika och äggläggande var ord som förekom i princip i varje text. Självklart hade Oskar hellre sett rubriker om en Svärdseger i Marcialonga, där han lämnade Petter Northug långt efter sig i spåret. Så blev det inte. För efter amöbaattacken kom nästa sjukdomstillstånd. Feber och rosslig hals.

En som klarat sig ifrån både näringsslukande parasiter och rosslig hals är ishockeyspelaren Henrik Sedin. Under fredagsnatten gjorde han sin 550:e grundseriematch i rad. Det är snart åtta år sedan Henrik Sedin missade en NHL-match. Klart han har varit förkyld någon gång under åtta år, jag är nästan säker på att han till och med haft en kroppstemperatur över det normal under tidsperioden. För Sedin och många övriga idrottsutövare fungerar det fint att spela match även dagen efter en febertopp eller med en förkylning i kroppen. Det gör det inte för skidåkarna. Till de faktum att minsta lilla känning i kroppen kan vara skillnaden mellan seger och total genomklappning ska de ofta träna i sträng kyla och på så vis indirekt utsätta kroppen för ökad risk att dra på sig en av alla de förhatliga bacillerna.

Vem väljer att bli skidåkare undrar, jag då. Träna dubbla träningspass varje dag under en försäsong som är längre än Rolf-Göran Bengtssons tacktal upphöjt till tusen. Efter stenhårda intervallpass där blodsmaken är ständigt närvarande i munnen drar tävlingssäsongen igång och lika snabbt som ett småbarn drar fram kastrullerna ur köksskåpet växer en förkylning fram och istället för sköna segrar och blomsterbuketter blir det näsdukar och naturläkemedel som börjar på ech. A och prosit! Löparna med skidor på fötterna är värda all respekt för sin hårda träning när det så lätt slutar med horisontalläge i soffan istället för start med nummerlapp på bröstet.