Norge överlägset bättre än Sverige i coronakriget
Jag har i många år pendlat till arbete i Norge och har aldrig upplevt en så stor skillnad mellan länderna som med hur corona hanteras. Att Norge hanterat det bättre än Sverige borde vara glasklart. Mätt i döda per miljon har Norge 6 och Sverige 46. Och vi fortsätter att rycka ifrån.
Jag tror mig inte i kunna ge en fullständig bild av vad Norge gjort rätt och vad Sverige gjort fel, men jag kan jämföra mina erfarenheter. Den första åtgärden jag upplevde var när Norge stängde gränsen – även om vi pendlare fick fortsätta som vanligt blev det ödsligt vid gränsen. Det har däremot aldrig varit något som helst problem andra hållet.
Senare blev det krav på att vi testade oss så fort vi kom till Norge, och fick vänta på svar innan vi kunde börja jobba. Det blev besvärligt förstås, men då man i Norge kan förvänta sig svar dagen efter var det hanterbart. Det är också när det kommer till tester som skillnaden mellan länderna blir extrem.
”Hur man skall får rätsida på en pandemi utan snabb, enkel och pålitlig testning begriper jag inte.”
I Norge kan vem som helst, med symtom eller utan, gå till närmaste vårdcentral och bli testad. Det är som i Sverige gratis.
Om man jobbar inom vård eller omsorg kan man få svar samma dag. Vill man vara säker på att få svar dagen efter, kan man gå till en privat aktör och beställa test för 495 kronor och för drygt det dubbla får man svar före lunch dagen efter.
Nu kom det myndighetskrav på oss pendlare att vi skulle testa oss i Sverige, att försöka göra det var en chockartad upplevelse. På vårdcentraler fick jag besked om att man bara får testa sig om man har symptom, så jag tog det privat. Det kostar närmare 2 000 kronor per test, med svar inom 36–72 timmar – jag insåg att jag inte kommer att ha råd att göra det tre gånger i månaden.
Men efter att jag och en kollega kontaktat en vårdcentral om vår situation, fick vi ändå testa oss där, vilket vi var tacksamma för. Vi blev också lovade svar dagen efter då vi arbetade inom vård/omsorg. Båda våra svar kom tillbaka som ”gick inte fastställa”. Detta har aldrig hänt med de 10–15 test vi tagit var i Norge. Jag fick ”svar” efter två dygn, min kollega efter fyra.
Hur man ska får rätsida på en pandemi utan snabb, enkel och pålitlig testning begriper jag inte. Att snabbt få veta om man är smittobärare eller inte er ju helt grundläggande för hur man skall agera med andra. Ett svar fyra–fem dagar senare är i det sammanhanget inte mycket värt.
Det är tuffare regler generellt i Norge, och det tas mer hänsyn – som man kan se på att det finns handsprit i varenda butik. Användandet av munskydd är vanligare, särskilt i större städer där det ofta är ett krav. Norrmän i allmänhet tar också corona på betydligt större allvar än svenskar, upplever jag. Norrmännen är helt oförstående till att vi tar så lätt på det som vi gör i Sverige – och accepterar så många döda.
Något som kan illustrera svenskars och norrmäns förhållande till tester, var de braskande rubriker i svensk press om unga som testade sig innan de gick på fest. Så förfärligt, att utnyttja resurser till det! Här skulle en norrman snarare tänka att det var ju ansvarsfullt att i alla fall testa sig, om man nu ändå tänkt att gå ut och festa.
En Norgependlare från Ulricehamn
