Hjärtans aktuellt

Åter är det en köpmännens påhittade dag, Alla Hjärtans dag. Född ur Happy Valentine, alla förälskades skyddshelgon. Dess firande har verkligen utvecklats. Som jag minns mina första Valentinkort, var de mest ett sätt att fråga chans. Väldigt exklusivt sätt, med möjlighet bara en gång om året, ändå lite bättre förutsättning än för den som vill fria på en skottdag. Här sitter jag nu och gör hjärtan på längden och tvären, origamivikta, klippta och klistrade med hjärtan, änglar, blommor, sönderrivna boksidor, glitter, band, snören, pärlor, bokmärken, servetter, ja allt som faller mig in - och TRIVS. Jag slår mig med häpnad många gånger. När jag sysslade och pysslade som mest i min ungdom, var hjärtan, blommor och rosetter tabu. Ta bara en sån sak som kaklet i mitt kök och badrum. Vita, släta, plattor där husets första ägare klistrat glittriga katter respektive fjärilar och blommor lite plottrigt påklistrade. De har hamnat där av hjärtats lust. Mannen jag köpte huset av, hade inte brytt sig och jag kan inte med att ta bort dem. Nu är de väldigt retro och tänk, jag tycker de är charmiga och barnbarnen gillar dem. Nu ska jag återgå till pappslöjden. Det ska bli spännande att se om jag kan fräcka till, få hjärtanen att tilltala och inspirera, så de kan bli till lyst och glädje för någon annan. Då blir de till dubbel glädje för då går vinsten till någon annan. Så många hjärtan hinner jag inte få ihop till morgondagens försäljning på Kupan i Gällstad, men bokmärken behöver man året om och några ska säkert pryda sin plats i påskriset, på toalettdörren eller var man nu kan tänkas vilja bli påmind om sitt lilla hjärta. Mina hjärtan har garanterat längre hållbarhet än praliner och snittrosor.