Annons
Nyheter

Landsbygden står sig stark

Det finns många som lite vårdslöst svänger sig med begreppet urbanisering, undertecknad inräknad. Det trots att antalet människor som bor på riktiga "landet" varit i stort sett intakt under 2000-talet.
Henrik Erickson
Publicerad 6 oktober 2015
Intresset för att bo och driva verksamhet på landsbygden minskar inte, trots att fler väljer att bo i städer. Marit Byhlin och Yngve Larsson på Limmareds säteri är exempel på det förstnämnda. Foto: Lars-Åke Green
Intresset för att bo och driva verksamhet på landsbygden minskar inte, trots att fler väljer att bo i städer. Marit Byhlin och Yngve Larsson på Limmareds säteri är exempel på det förstnämnda. Foto: Lars-Åke Green

Under hela året har Ulricehamns Tidning ett vakande öga på hela det som brukar kallas vårt spridningsområde. Vi gör ingen skillnad på stad och land utan bevakar nyheter och aktiviteter var de än händer. Ett par veckor på våren och ett par veckor på hösten så har vi ett extra öga på landsbygden. Det är en sådan period vi är inne i just nu, då vi jobbar med vår bilaga som heter Jord & skog.

Efter att jag den senaste veckan pratat generationsväxling på gårdar med en ung kvinna och suttit nästan en hel natt med en jägare i en koja utmed Äramossen började jag titta lite på siffror gällande det här med urbanisering och hur många som flyttar från landet till stan. Svaret överraskade mig en aning då det visar sig att urbanisering egentligen är fel ord för den utveckling vi just nu ser.

Annons

Att stora städer blir större står helt klart. Tre regioner i Sverige sticker ut, Stockholm, Göteborg och Malmö. Hit sker en stor inflyttning men de som väljer att bosätta sig här kommer inte från landsbygden. De allra flesta tar steget från en mindre stad till en större.

Nedbrutet tror jag att det ser likadant ut i Ulricehamn. Det nettotillskott som väntas till Ulricehamns framöver är sannolikt inte personer som lämnar en gård på landet för att bosätta sig i stan. Många äldre som flyttar till Ulricehamn kommer från orter som Hökerum, Dannike, Limmared och Dalsjöfors. Många yngre familjer kan tänka sig att bo i Ulricehamn då staden är av tillräcklig storlek för att vara attraktiv och dessutom har ett gott pendlingsläge.

Dragningen till landsbygd, skog och natur har alltid funnits för oss svenskar. Min bild är att samhällsutvecklingen inte kommer att ändra på det. Tvärtom kanske det är så att fiberutbyggnad och andra tekniska landvinningar sänker tröskeln för den som vill ta steget ut, eller stanna kvar, på landet. När det pratas om nedmontering i samband med bank-, post-, affärs- och skolnedläggningar så är det inte landet som tar stryk, det är tiden som sprungit ifrån det lilla samhället så som vi känner det.

Många äldre som flyttar till Ulricehamn kommer från orter som Hökerum, Dannike, Limmared och Dalsjöfors.

chefredaktör

Henrik EricksonSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons