Annons

Stor vårdskuld för Västra Götalandsregionen

Om volymen operationer fortsätter att vara lika låg som i april kan det i september vara upp till 13 400 patienter i regionen som har fått sin behandling uppskjuten, konstaterar Karin Liljeblad.
Debatt • Publicerad 4 juli 2020
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Om sjukvården i regionen från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta tio månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med fem procent riskerar det att ta två år och sex månader, skriver Karin Liljeblad.
Om sjukvården i regionen från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta tio månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med fem procent riskerar det att ta två år och sex månader, skriver Karin Liljeblad.Foto: Bertil Ericson / TT

När pandemin börjar klinga av kommer det finnas ett uppdämt behov av vårdinsatser bland regionens patienter. Vårdskulden blir allt större. Utifrån Sveriges kommuners och regioners data har vi jämfört antalet genomförda operationer och andra åtgärder under mars och april i år med samma månader 2019. Under dessa två månader opererades cirka 6 270 färre patienter. I april gick antalet operationer ner med hela 51 procent.

Inom gynekologin fick 30 procent färre kvinnor hjälp med nödvändiga behandlingar under april. Antalet som fick ögonsjukvård halverades. Störst var nedgången inom höftled- och knäoperationer med nästan 100 procent färre operationer. De som väntar på operation måste så fort som möjligt få den vård de har rätt till.

Annons

Om volymen operationer fortsätter att vara lika låg som i april kan det i september vara upp till 13 400 patienter i regionen som har fått sin behandling uppskjuten. Till det ska läggas andra patientbesök som skjutits på framtiden.

Om sjukvården i regionen från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta tio månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med fem procent riskerar det att ta två år och sex månader. Till det ska läggas att vården under lång tid framöver påverkas av fortsatt behov av vård till patienter som insjuknar i corona, med långa vårdtider och omfattande rehabinsatser. Vi befarar att det kommer att ta lång tid innan vården kan öka sin kapacitet påtagligt. Det finns risk att patienter kommer att fara illa.

Vi är ödmjuka inför det faktum att det är en stor utmaning som sjukvården har framför sig. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionens partners i det arbete som väntar. Vårdföretagarna vill peka på sex möjligheter för regionen att öka vårdkapaciteten:

  1. 1En plan för att börja ta hand om vårdskulden. ​Planen bör tas fram tillsammans med verksamheten i egenregi samt privata vårdgivare, så att resurserna i sjukvårdssystemet i sin helhet kan nyttjas optimalt.
  2. 2Upphandla snabbt ökad vårdkapacitet​. Öka vårdvolymen hos vårdgivare som regionen redan har avtal med.
  3. 3Nyttja vårdvalens möjligheter till ökad vårdkapacitet​. Vårdval ger regionen en större möjlighet att snabbt öka vårdvolymerna i specialistvården. Ett LOU-upphandlat avtal innehåller takvolymer och storleken på inköpen i avtalet ska anges i både värde och kvantitet. I vårdvalsavtalen finns inga sådana tak utan vårdgivarna kan öka vårdvolymerna utifrån sin möjliga kapacitet. ​
  4. 4Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk vård​. Under krisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionala mottagningar, som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg. ​
  5. 5Ge patienten rätt att söka också slutenvård över regiongränserna​. Regleringen i patientlagen om att patienter kan söka vård i annan region omfattar endast öppenvård. Detta bör ses över. ​​
  6. 6Satsning på 1177 för att underlätta för patienten att få vård snabbare​. Gör en informationssatsning via 1177 om möjligheterna att fritt välja öppenvård.​

Den privat drivna sjukvården finns vid regionens sida och vill bidra till att ge patienterna den vård de behöver. Låt oss börja betala av vårdskulden tillsammans.

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna

Annons
Annons
Annons
Annons