Ska inte UT hålla sig sanningen?
I lördagens ledare ”Försiktigt och spretigt med ett år till val” håller sig tyvärr inte Henrik Erickson helt till sanningen. Som styre och parti förväntar jag mig att vi blir granskade av UT, något annat vore tjänstefel från tidningens sida. Däremot förväntar jag mig att det ni skriver är korrekt och således inte innehåller felaktigheter, som lördagens ledare gjorde.
I ledaren skriver Henrik Erickson: ”De svaga skolresultaten i kommunen, framför allt på högstadiet, har inte förbättrats under mandatperioden”. Vad bygger du de uppgifterna på? En magkänsla? Snacket från andra politiker och partier? För det är definitivt inte fakta och fakta förväntar jag mig att du använder dig av även på ledarsidan när du hänvisar till ett resultat.
”Det är det minsta som jag och andra som läser UT kan förvänta oss.”
UT har stor makt att påverka läsarna, där många också är väljare och därför är det viktigt att det ni skriver är korrekt. Det är det minsta som jag och andra som läser UT kan förvänta oss.
Redan den 1 juli skrev Alice Lundberg en artikel i UT om resultaten. Hon skrev ”resultaten för kommunens elever i årskurs nio är bättre i år, jämfört med förra året. Trots distansundervisning på högstadieskolorna är årets resultat högre än genomsnittet för de senaste tio åren. Resultatet har gått upp för båda högstadieskolorna.
Således har resultaten förbättrats under mandatperioden. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan före sommarskolan har ökat med nästan tio procent. Förändringar tar tid och förhoppningsvis är det resultatet av våra politiska satsningar och det arbete som vi genomför tillsammans med förvaltning och våra verksamheter som nu syns.
Mikael Levander (NU), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande
Svar direkt: Först är det bara att erkänna att den mening på sidan 2 i lördagens UT som Mikael Levander är kritisk till inte ger hela bilden. Under tre år med nuvarande styre har betygen på högstadiet i kommunen varit svaga, väldigt svaga och rätt bra.
Ulricehamns kommuns egen statistik för läsåret 2020–2021 visar på meritvärden som är bättre än på flera år, särskilt vad gäller årskurs 9. Den stora förbättringen mellan 2020 och 2021 är en kombination av ett bra 2021 och ett väldigt svagt 2020. Det som Mikael Levander framför i sak, om en förbättring senaste året, stämmer.
Betygsstatistik bör läsas över tid och sett till hela den nuvarande mandatperioden är det svårt att dra slutsatsen att politiska satsningar givit högstadiet ett lyft. Men, det är såklart inte heller omöjligt att det är ett trendbrott. Det får framtiden utvisa.
Henrik Erickson, chefredaktör
