Satsa på och bygg ut verksamheten med vårdlotsar
Regeringen beslutade i januari i år att tillföra två miljarder kronor för att försöka minska den så kallade vårdskulden. Socialstyrelsen fick uppdraget att fördela ut pengarna till regionerna med villkoret att medlen framför allt ska användas till så kallade vårdlotsar och mer samverkan mellan regionerna
Sedan snart två decennier används ordet vårdlots som ett begrepp inom vården. Det har etablerats i allt fler regioner, men inte i alla av dem än så länge. Det kan se lite olika ut runt om i landet men det fungerar främst som ett regionövergripande väntetidkansli som hjälper både patienter och vårdgivare när det är långa vårdköer. En viktig funktion blir då att kunna hjälpa patienter när vårdgarantin inte kan uppfyllas och det uppstår vårdköer.
Vården hade långa köer redan före pandemin. Uppskattningen var då att cirka 100 000 människor stod i kö för olika insatser i vården. Det berodde till stor del på att antalet vårdplatser minskat år från år. Ett halvår in i pandemin hade köerna ökat till 150 000 människor och i oktober 2021 var siffran uppe i 171 000.
”En funktion där den som tar kontakt med vården ges tid att med ett lugnt och tålmodigt bemötande få lägga fram sitt ärende skulle det underlätta mycket, inte minst för dem som svarar i telefonen i första läget.”
RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, har insett att den psykiska ohälsan ökat avsevärt under pandemin. Därav finner vi det också nödvändigt att vara med och påtala för regionerna hur de skulle kunna använda de medel som nu tillförs för att minska vårdskulden.
RSMH anser att vårdlotsar skulle kunna vara till stor nytta för både den somatiska och den psykiatriska vården. Om alla regionerna satsar på vårdlotsen som en telefontjänst inom 1177 så många timmar som möjligt alla dagar i veckan – idag kan det röra sig om en eller två timmar per dag och bara på vardagar på sina ställen – som en funktion där den som tar kontakt med vården ges tid att med ett lugnt och tålmodigt bemötande få lägga fram sitt ärende skulle det underlätta mycket, inte minst för dem som svarar i telefonen i första läget.
RSMH är medvetet om att många som har problem med den psykiska hälsan oftare än andra tar kontakt med SOS alarm och också återkommer om de inte får den hjälp de anser sig behöva. Det kan innebära en betydande belastning för dem som svarar i telefonen på både 1177 och 112. Där skulle möjligheten att kunna koppla samtalet vidare till en vårdlots, med förhoppningsvis en mindre tidspressad arbetssituation, kan hjälpa till i kontakterna med vården oavsett vad man söker hjälp för. Det skulle innebära en betydande avlastning för den som i första läget tar emot samtalet och det skulle också med all säkerhet innebära att många vårdärenden hanteras mer effektivt, vilket i sin tur torde bidra till en högre kvalitet i vården.
RSMH:s förhoppning är därför att de regioner som i dagsläget inte använder sig av vårdlotsar börjar att göra det och att de regioner som har vårdlotsar i sin tjänst bygger ut den verksamheten ytterligare.
Barbro Hejdenberg Ronsten
Förbundsordförande, RSMH
Annelie Nielsen Fernström
Distriktsordförande, RSMH Västra Götaland
