Rädda barnen: Barns psykiska hälsa är ett kvitto på hur väl samhället fungerar
Enligt Skolverket och Bris har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige sedan 1980-talet. Barns psykiska hälsa är ett resultat av hur det är att växa upp i vårt land. När våra barn mår psykiskt sämre visar det på oroväckande samhällsproblem. Vårdnadshavaren är viktigast för barns förmåga till anknytning och att känna trygghet och välbefinnande. I dagens komplexa och krävande samhälle kan familjerna inte lämnas ensamma med den viktiga uppgiften. Tidiga insatser från samhället med stöd till familjer, god vård vid behov och förebyggande av misslyckande i skolan innebär inte bara en förstärkning av barns och ungdomars individuella kompetenser och välbefinnande, utan även minskade sociala och samhällsekonomiska kostnader.
Bris rapporterar om en ökning under 2021 med 32 procent fler kurativa kontakter med barn, jämfört med föregående år. I samtalen med Bris berättar barn om:
• Stress och otrygghet i skolan.
• Bristande omsorgsförmåga hos föräldrar.
• Tids- och resursbrist inom vården och socialtjänsten vilket påverkar deras hälsa negativt.
Genom den växande globaliseringen och digitaliseringen blir världen alltmer komplex och otydlig. Bris rapport ”Skola. Vård. Omsorg” (2018) visar att livsvillkoren för barn och unga i Sverige har blivit allt hårdare, med ökad press och social tävlan inom flera områden.
”Varje barn som lockas in i gängkriminalitet, som begår en skolattack, som blir hemmasittare eller som begår självmord är ett barn för mycket. Vi anser att Barnkonventionen som lag måste implementeras och få en starkare ställning, samt bli en verklighet för varje enskilt barn.”
För att främja alla elevers möjligheter att lyckas i livet behövs ett mer omhändertagande samhälle där barn känner sig sedda, respekterade och rättvist behandlade. Det ställer krav på välfungerande, trygga, närvarande föräldrar som är barnens viktigaste känslomässiga skyddsnät. Det ställer även krav på en väl fungerande och trygg förskola, skola, social verksamhet, polis och vård. Barnen är beroende av vuxnas omsorg och kärlek. Samhället måste vara väl rustat för att kunna ge alla barn bekräftelse och verktyg att hantera olika situationer de ställs inför. Ett strukturerat samhälle med god samverkan mellan ovan nämnda instanser, redan när barnen är små, krävs för att ge alla barn möjlighet att växa in i rollen som ansvarstagande vuxna.
Barns fysiska hälsa har aldrig varit så bra som den är i dag, men den psykiska hälsan har inte haft samma uppmärksamhet, vilket vi nu ser konsekvenser av.
Mer personal och mer resurser är nödvändigt, men det ger inte automatiskt förbättrade resultat. Här kommer några punkter som vi anser är nödvändiga för ett framåtsyftande förändringsarbete för att uppmärksamma och stärka barns psykiska hälsa.
• Mer forskning om den psykiska hälsan med inriktning mot barn från åldern 0-5 år.
• Stöd till vårdnadshavare redan från barnets födsel och under barnets uppväxt.
• Bättre utbildning och kompetensutveckling med barnperspektivet i fokus inom förskola, skola, social verksamhet, vård och polis.
• Nära samverkan mellan förskola, skola, social verksamhet, vård och polis.
Varje barn som lockas in i gängkriminalitet, som begår en skolattack, som blir hemmasittare eller som begår självmord är ett barn för mycket. Vi anser att Barnkonventionen som lag måste implementeras och få en starkare ställning, samt bli en verklighet för varje enskilt barn.
Marie Osberg, ordförande Rädda Barnen, Göteborgs distrikt
Cecilia Norberg, ordförande Rädda Barnen, Skaraborg och Södra Älvsborgs distrikt
Sylvia Wallin, ordförande Rädda Barnen, Bohuslän och Norra Älvsborgs distrikt
Kristina Nylund, f.d. psykolog
Margot Johansson, f.d. verksamhetschef Kultur och Fritid
Carl-Johan Törnhage, barnläkare och docent i pediatrik
Malin Ronstad, grundskollärare
