Prioritera klimatanpassningar i kommunerna

Det är stora skillnader inom landet. Framför allt mindre kommuner ligger efter i arbetet med att anpassa sig till ett förändrat klimat. Det beror sannolikt på att de har begränsade resurser och kompetens för att driva dessa frågor. Inte minst små kommuner behöver stöd från regional och nationell nivå. Länsstyrelserna ska dessutom samordna arbetet med klimatanpassning inom länen samt initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete.

Det finns oroande tendenser i årets rapport. Den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat, trots att den behöver öka kraftigt.

Det är också bekymmersamt att kommunerna tenderar att genomföra åtgärder först efter att de drabbats av kostsamma naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring.

Vår rapport innehåller ett flertal rekommendationer till Sveriges kommuner. Vi vill här lyfta fram tre viktiga punkter:

Proaktivitet. Svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig för att inte tvingas till akuta och kostsamma åtgärder.

Identifiering av risker och sårbarheter. Alla kommuner är sårbara för klimatförändringar och behöver identifiera och förstå sina risker och sårbarheter. Det behövs för att prioritera rätt åtgärder och fokusera på de områden där behoven är störst.

Politiska beslut och långsiktighet. Gemensamt för de kommuner som ligger i framkant är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och avsatt resurser till detta. Denna anpassning behöver integreras i alla kommunernas planeringsprocesser och beslutsfattande.

Hur stora skadorna och kostnaderna blir avgörs till stor del av vår förmåga att klimatanpassa samhället. Kommer kommunerna i Västra Götaland att prioritera detta arbete?

Magnus Hennlock, IVL Svenska Miljöinstitutet

Staffan Moberg, Svensk försäkring