Pandemin har självklart påverkat elevernas prestation

Niclas Sunding påstår att jag inte skulle ha svarat på frågor om skolan i kommunfullmäktige. Det stämmer inte. Jag har lyssnat igenom inspelningen från kommunfullmäktige den 22 oktober. Klas Redin (S) ställde två frågor och dessa fick han svar på. Sunding ställde en fråga och den fick han svar på. Sen tyckte Sunding att det skulle vara intressant att veta vad vi har uppfyllt och inte uppfyllt av det vi hade med i vårt valprogram, men det uppfattade jag inte som en fråga. Den frågan besvarades för övrigt i UT den 22 oktober, men återges nedan.

I Nya Ulricehamns valmanifest fanns 17 punkter om förskola och skola. Vi har genomfört åtta punkter, fem punkter är delvis genomförda eller varianter av dem. Fyra är ej påbörjade. Förhoppningsvis kan vi snart pricka av ytterligare en.

I debatten hävdade jag att nedgången av behörigheten till gymnasiet med 0,6 procentenheter berodde på coronapandemin, något som jag direkt fick mothugg på och det hänvisades till en rapport från Skolverket som jag inte vid det tillfället hade läst. Därför var det också svårt att bemöta det som stod i rapporten.

Efter att ha läst rapporten är jag både kritisk till den och djupt oroad över att vissa förtroendevalda bara sväljer allt som står i den. För årskurs 9 baseras nämligen statistiken på 79 procent av eleverna, vilket innebär att det fattas 21 procent. Hur skulle utfallet ha blivit om alla varit med? Någon kritisk analys till det förbättrade resultatet i rapporten verkar inte vara gjord och det förvånar mig.

På grund av coronapandemin ställdes de nationella proven in i våras. De fungerar som ett sorts verktyg för rättvisa betyg över landet. När det verktyget faller bort blir det mer utmanande att skapa en likvärdighet i betygsättningen. Enligt skollagen ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. I år hade man inte några nationella prov att tillgå, vilket försvårat lärarnas bedömning.

Det stämmer att meritvärdet har stigit i flera kommuner och några av kommunerna går ut och hyllar sitt resultat. Enligt min mening är den bidragande orsaken till de höjda resultaten i flera kommuner just avsaknaden av nationella prov. Resultatet är inte bra trots coronan – det är bra på grund av coronan. Lärarna i Ulricehamns kommun har förmodligen haft en mer restriktiv betygsättning när eleverna varit mycket frånvarande och inte kunnat visa vad de kan.

I Ulricehamns kommun har elevfrånvaron legat på i snitt 16,5 procent under våren, med toppar på uppemot 25–30 procent. När frånvaron är så hög bland eleverna så påverkar det självklart undervisningen och elever med särskilt stöd har inte kunnat få det som de behöver. Anledningen är att lärarna också har varit sjuka, eller att speciallärare har fått stryka specialundervisningen och i stället täcka upp sjukfrånvaron bland sina kollegor. Är sänkningen på 0,6 procentenheter oroväckande? Nej, det är ett steg i fel riktning, men översatt i antal elever innebär det att en–två personer har presterat sämre. Kan coronapandemin ha påverkat? Absolut!

I kvalitetsrapporten 2019–2020 från verksamhetschefen kan man läsa följande: "Hur covid-19 har påverkat resultaten analyserar varje rektor, men frånvaron hos ett stort antal elever har resulterat i att ett stort antal elever inte fått den undervisning som varit nödvändig. Framför allt är det elever i behov av särskilt stöd som påverkats.".

Avslutningsvis så finns det ändå en del positivt att glädja sig över. Måluppfyllelsen i åk 1–6 ökar från 78,4 procent till 80,4 procent, och meritvärdet ökar från 227,8 till 231,9.

Vad gäller åk 9 så är fler behöriga till samhällsprogrammet. Förra året var det 79,6 procent som var behöriga, i år är det 83 procent. Meritvärdet på högstadieskolorna har ökat från decembers nivå på 202,6 till 214,6. Det är den bästa ökningen från december till juni sedan 2017. Dessutom ökar andelen elever med examen på gymnasiet från 78,7 procent till 83,2 procent. Så visst har flera värden förbättrats i år.

Mikael Levander (NU), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande