Några ord till andra som kämpar: Önskar att jag kunde hjälpa

Insändarskribenten vill skicka några tröstande ord till den ensamma mamma som häromveckan skrev i UT om hur det är att ständigt leva med en dålig ekonomi. ”Du är inte ensam”, skriver signaturen ”Sömnlös och hungrig”.

insändare • Publicerad 31 maj 2022

Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

” Kyl och skafferi ekar sedan länge tomt”, skriver signaturen Sömnlös och hungrig.Foto: Johan Hultgren

När mörkret och tystnaden sänker sig och folk och fä drar sig tillbaka för att vila. Då kommer de. Tankarna. En ond spiral utan slut.

Ångest, smärta, ensamhet. Ångest över hyran som inte är betald. Värmen avstängd. Tidning, tv och telefon uppsagda och andra utgifter nedskurna till ett minimum. Kyl och skafferi ekar sedan länge tomt. Stirrar blint ut i mörkret.

”Ångest, smärta, ensamhet. Ångest över hyran som inte är betald. Värmen avstängd.”

Annons

03.28. Det börjar ljusna ute.

Sjukskriven sedan många år men Försäkringskassan säger nej.

Arbetsförmedlingen har ingen hjälp att erbjuda och försörjningsstödet från soc räcker inte på långa vägar. Familjen splittras och man står ensam och undrande kvar. Hur kunde det bli så här?

Tänker på "förtvivlad ensamstående mamma" som skrev i UT häromdagen och försöker hitta ett tröstande ord. "Du är inte ensam. Önskar att jag kunde hjälpa dig. Styrkekram till dig och alla andra som kämpar i motvind."

Sömnlös och hungrig