Moderaterna: Vi minskar invandringen för att klara integrationen
Paradigmskiftet i svensk migrationspolitik är i full gång. För att klara integrationen och vända utanförskapet krävs att invandringen minskar under en överskådlig tid. När antalet asylsökande nu ökar i EU, men minskar i Sverige, börjar vi se resultaten av regeringens politik.
Migrationen till Sverige har under en längre tid varit omfattande. Under perioden 2013–2022 invandrade mellan 65 000 och 143 000 personer som inte är svenska medborgare varje år. Att människor vill ta sig till Sverige eller Europa för att skapa sig en bättre framtid är i sig inte konstigt. Samtidigt har en hög migration i kombination med en kravlös integrationspolitik bidragit till de problem med utanförskap och segregation som vi nu ser i det svenska samhället.
”Under året återkallades 10 000 uppehållstillstånd.”
Inte minst på arbetsmarknaden har vi sett konsekvenserna. Sverige är ett av de länder i Europa där skillnaden i sysselsättningsgrad är högst mellan inrikes och utrikes födda. Framför allt har personer som är födda utanför Europa och som kommit till Sverige genom asylrelaterad invandring eller anhöriginvandring oftare en svagare förankring på arbetsmarknaden än inrikes födda. Det gäller särskilt kvinnor.
Regeringen tillträdde i oktober 2022 med ett löfte om att vidta åtgärder för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem och paradigmskiftet i migrationspolitiken är nu i full gång. Vi har styrt om myndigheternas arbete, tillsatt utredningar på nästan alla migrationspolitikens områden och blivit mer aktiva i vårt samarbete med andra länder. Reformtempot i migrationspolitiken har aldrig varit så här högt tidigare.
Redan innan årsskiftet presenterade vi åtgärder för att strama åt anhöriginvandringen. Vi går även fram med andra nödvändiga reformer som bidragstak, kvalificering till välfärden för nyanlända, och språk- och samhällskunskapskrav för permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap. Det är alla viktiga åtgärder för att den som kommit till Sverige ska integreras och bli en del av samhället, och inte fastna i utanförskap.
När vi summerar 2023 börjar vi se resultatet av regeringens politik. Antalet asylansökningar minskade med 26 procent i Sverige jämfört med föregående år, trots att antalet som sökte sig till Europa ökade till nivåer vi inte sett sedan migrationskrisen 2015–2016. Under året återkallades 10 000 uppehållstillstånd, vilket kan ske till exempel när den som fått ett tillstånd flyttat från Sverige eller lämnat felaktiga uppgifter. Det är dubbelt så många som 2022. Antalet beviljade uppehållstillstånd minskade med närmare 30 procent jämfört med föregående år.
Vi går nu från ord till handling och genomför steg för steg nödvändiga reformer för att minska invandringen och för att klara integrationen!
Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)
Wiktor Öberg, kommunstyrelsens ordförande (M) i Ulricehamns kommun
