Annons

Mer cykling kan innebära miljardvinster för samhället

Sverige är ett av de mest stillasittande länderna i världen, men kommunernas stadsplanering kan förbättra folkhälsan avsevärt. Nu efterfrågar Sweco ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder.
Debatt • Publicerad 27 maj 2021
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I dag saknas ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut, påpekar skribenterna.Foto: Magnus Andersson/TT

Bara sju procent av svenskarna når upp till rekommenderade 2,5 timmes fysisk aktivitet i veckan. Inaktiviteten får allvarliga konsekvenser både för individen och för samhället, där sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället flera miljarder årligen. Men det finns sätt att öka den fysiska aktiviteten, och kommunernas stadsplanering är avgörande i det.

Det går att räkna på den samhälls- och hälsoekonomiska vinsten av olika stadsplaneringslösningar. Trots beprövade metoder görs detta sällan i dag, vilket leder till att kommuner och regioner missar möjligheten att främja hälsa, och i det längre perspektivet rädda liv.

Annons

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar. För att illustrera nyttan som följer med ökat cyklande har Sweco använt Göteborg som exempel i en kostnadsnyttoanalys baserad på cykling, innan och under pandemin.

”I dag finns en stor cykelskuld i Sverige vad gäller tillgången till trygg, säker och sammanhängande cykelinfrastruktur.”

I Göteborg har cykelresorna ökat från cirka 100 000 resor per dag 2019 till 115 000 år 2020. Då snittlängden per cykelresa i staden är 4,1 kilometer, har cyklandet inneburit en vinst på drygt en miljard kronor under 2020. Mer anmärkningsvärt är att totalt 25 förtida dödsfall har sparats, tack vare den ökade fysiska aktiviteten.

Tyvärr står cykeln bara för nio procent av det totala resandet i Göteborg, trots att 45 procent av stadens invånare har mindre än 30 minuters cykling till arbetet. Om alla dessa personer skulle ta cykeln innebär det en samhällsekonomisk vinst på drygt 3,6 miljarder kronor per år, samt 91 färre förtida dödsfall. Detta är lågt räknat eftersom den samhällsekonomiska kalkylen inte beaktar sjukskrivningar och produktionsbortfall.

Potentialen i att öka cyklingen inte unikt för Göteborg. Liknande potentialstudier har genomförts i flera svenska städer och regioner. Det visar på att det finns möjlighet för ett kraftigt ökat cyklande i hela Sverige.

Det som krävs är att bygga ut cykelnätet. I dag finns en stor cykelskuld i Sverige vad gäller tillgången till trygg, säker och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln ofta väljs bort till förmån för bilen, även på sträckor där det egentligen går snabbare att cykla.

I dag saknas ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut. Istället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det främjar bilen och missgynnar cykeln, vars restid sällan ens ges ett samhällsekonomiskt värde. Ett mer effektivt sätt att främja cykel är utifrån konceptet ”delad hastighet”, vilket innebär att gång- och cykeltrafikantens hastighet blir normen på en given sträcka i stället för bilens dito.

Det är dags att vi låter folkhälsoperspektivet stå i centrum i prioriteringen av trafikslag, och att vi låter finansieringen av infrastruktur spegla de mål och visioner som har beslutats på regional och kommunal nivå.

Björn Sax Kaijser, cykelplanerare på Sweco

David Lindelöw, doktor i trafikplanering och trafikplanerare på Sweco

Mats Hermansson, divisionschef på Swecos verksamhet inom samhällsanalys och mobilitet

Vania Khairallah, hållbarhetsexpert på Sweco

Annons
Annons
Annons
Annons