Medvetenheten om det ideella arbetets betydelse måste öka
Ideellt arbete är arbete som utförs obetalt och inom ramen för en ideell organisation/förening. Frivilliga timmar i samhället är viktigt med mer ansträngd hemtjänst i kommunerna. Engagemanget bidrar till att minska sociala problem, stärka gemenskaper och hjälpa de som är i behov av stöd.
Genom att ge timmar av sin fritid kompletterar volontärer de offentliga tjänsterna inom allt från aktiviteter till stöd för äldre och ungdomar. Det har dessutom en positiv inverkan på människors hälsa, både för den som ger och den som får ta emot och kan förlänga livet med cirka två år enligt forskningen.
Kanske är du en av de cirka tre och en halv miljoner personer i Sverige som regelbundet gör något slags ideellt och obetalt arbete? Totalt lades 676 miljoner timmar (!) för frivilligt arbete år 2014 (SCB). Då uppskattades detta till ett värde av 131 miljarder och motsvarade 3,32 procent av BNP. Men det inkluderar inte i BNP! Mest bidrog organisationer med social inriktning.
Men hur ser det ut i dag? Hur många arrangör finns? Hur många timmar används? Våra motsvarigheter i till exempel Norge och Danmark organiserar över 500 respektive 70 centraler per land och har statligt stöd. I Sverige vet vi inte ens hur många som finns. Medvetenheten om det ideella arbetet i Sverige måste lyftas. Du startade kartläggningen gjordes 2007, då fans drygt 60 stycken. Men mycket har hänt i vårt samhälle på 17 år.
”En slutrapport bör innehålla rekommendationer för vilket stöd som ger bästa samhällsnyttan och hur frivilligverksamheter kan främjas.”
Sveriges Frivilligcentraler arbetar för en kartläggning snarast. Det ideella arbetet i samhället måste lyftas och synliggöras. Frivilligas engagemang har bäring både på kommunernas ”sparade kostnader” och den psykiska hälsan – och inte minst på krishanteringsförmågan.
Det här behöver göras:
1. Organisationskartläggning: ta fram hur många frivilligcentraler som finns, vilka tjänster de erbjuder och vilka huvudmän för samordning som finns.
2. Geografisk kartläggning: Skapa en geografisk, interaktiv karta som visar att frivilligcentralerna är belägna. En interaktiv karttjänst online skulle underlätta samordning vid kris eller krig.
3. Datainsamling: Samla information om vilka tjänster som erbjuds och målgrupperna mer detaljerad kunskap, inklusive kontaktuppgifter och eventuella öppettider.
4. Kategorisering och definitioner: Kategorisera centralerna efter deras verksamhetsområde och målgrupper. Definiera de olika typerna av ”gratisarbeten”
5. Analyser: Dra slutsatser om det frivilliga arbetet och hur timmar och samhällsnytta kan värderas, både i ”mjuka värden” och i ”sparade kostnader” för kommuner och regioner. En slutrapport bör innehålla rekommendationer för vilket stöd som ger bästa samhällsnyttan och hur frivilligverksamheter kan främjas.
Det behöver göras nu!
Torbjörn S. Brandhill förbundsordförande Sveriges frivilligcentraler
Anna Danielsson styrelseledamot Sveriges frivilligcentraler
