Lena Matthijs: Nu har SD och Sunding visat sitt rätta ansikte
Påstådda och möjligen självupplevda sanningar om en nation i förfall, arbetare och pensionärer ställs mot utlänningarna, invandrarna, bidragstagarna och våldtäktsmännen från andra länder. Ett parti, endast ett parti med en plan för hur detta inferno ska lösas.
Jag ryser av obehag. Har vi hört det förut? Retoriken, de svepande generaliseringarna och strävan efter att kategorisera människor och finna en syndabock, en grupp att vända sig mot.
Människor med olika ursprung, skilda erfarenheter, yrken, drivkrafter och kapaciteter klumpas ihop till, ja vadå, bidragstagare, fuskare och gängkriminella. Hela gruppen, ingen har bidragit, allt har bara kostat pengar. Man ser framför sig hur den syriska läkaren skattefuskar, hur den somaliske busschauffören skjuter vilt omkring sig på fritiden och den iranska mattelärare våldtar småflickor när han har en stund över. Och hotellstäderskan, undersköterskan, pizzabagaren och bilmekanikern... ja vem vet vad de sysslar med.
Jag tycker att Sunding annars under årens lopp ganska hyfsat klarat att diskutera lokalpolitiska frågor utan att visa raggen som finns under kappan. Vad fick honom att skriva detta nu och varför?
En miljon utlandsfödda är i arbete i Sverige idag. Inom offentliga sektorn finns ett stort underskott av rekryteringsbar personal framöver. Vi behöver bara se oss omkring och sätta på oss rätt glasögon för att konstatera, att Sverige bärs upp av arbetare med såväl svensk som utländsk bakgrund.
Våra segregerade områden har uppenbara problem, på samma sätt som fattiga, trångbodda och marginaliserade områden har i andra länder oavsett om de bebos av människor med landets nationalitet eller är invandrartäta. Situationen och förutsättningarna påverkar människornas val och liv, inte deras etnicitet och ursprung.
Det gäller att skilja på äpplen och päron, eller kanske mer på äpplen och ruttna äpplen. Detta är elementärt och varje tänkande varelse begriper hur det annars kan gå.
Inom polisen har vi för vana att identifiera problemen, försöka förstå orsakerna och sedan jobba målinriktat med dessa. Inte någonstans har jag sett att etnicitet och ursprung utgjort orsak till asociala beteenden som kriminalitet eller bidragsfusk. Istället har jag sett mängder av andra faktorer såsom misslyckad integration, social påverkan, avbruten skolgång, trångboddhet, grupptryck, missbruk, avsaknad av goda förebilder och framtidsdrömmar samt ett naivt välfärdssystem som är otroligt lätt att lura.
Här finns inga enkla lösningar, hårt och långsiktigt arbete krävs. Nyanlända behöver komma i arbete snabbare. Matchning mot bristyrken måste ske. Ingen, oavsett ursprung ska kunna leva på bidrag och tacka nej till erbjudna jobb. Kriminella ska låsas in oavsett om de är svenskar sedan generationer eller utlandsfödda. Sedvänjor som strider mot svensk lag ska beivras oavsett vilken kultur eller religion det handlar om. Jämlikhet och allas lika värde är demokratiska värderingar som vi ska utgå ifrån.
Detta är de flesta överens om. Varför fortsätter SD att måla världen i svart och vitt och skylla allt på människor med annat ursprung? Populism, hets och generaliseringar funkar uppenbarligen på allt för många. Så även enkla lösningar på svåra problem. Detta beklagar jag och gör mig orolig.
Jag ber dig, Sunding, vilken är er plan? När ska den redovisas och hur?
Lena Matthijs
polis, författare och jurist
