Låt inte nytt bibliotek bli ett avslutat kapitel
Saga finns inte i verkligheten, men det gör hennes arbetsplats. Det är nämligen så att min uppdiktade Saga var 25 år gammal när hon började som bibliotekarie i Ulricehamn. Året var 1980 och biblioteket hade tillfälligt flyttat in i nämndhuset tre år tidigare. Saga trivdes bra, trevliga kollegor och roligt arbete. Lokalerna låg fint vid sjön och på den tiden kunde man se både rälsbussar och slalomåkare från fönstren.
År 1990 har tio år passerat och staden har vuxit ur både slalombacken på Åsakullen och badhuset. Båda har fått nya fina anläggningar samtidigt som Hotell Bogesund och Ica tornet är nya inslag i stadsbilden. Även biblioteket har vuxit ur sina tillfälliga lokaler och hoppas på en flytt.
År 2000 har tio år till passerat. Kommunen är nu känd som Änglagårdsland och turister strömmar hit. Staden växer och den nya Ulrikaskolan är redan nio år gammal. Tyvärr har nämndhuset börjat få problem med fukt och allt fler i kommunen längtar efter ett nytt kulturhus. Så även Saga.
År 2010 har tio år till passerat. Ulricehamn har hunnit fira sitt 700 års jubileum och det nya kallbadhuset är invigt. En riktig pärla till skillnad från nämndhuset som mår uselt. Personalen arbetar tålmodigt vidare och försöker skydda både sig själva och våra böcker från fukt och mögel. Politikerna vet om problemen men lyckas inte enas, utan lägger krutet på att få hit motorvägen istället.
”Vilken sagolik utveckling! Förutom för biblioteket då.”
År 2020 har tio år till passerat. Kommunen har utvecklats i en rasande takt. Vi har fått hit motorvägen och etablerat handel vid Ubbarp. Fotbollsplanerna har flyttat till Lassalyckan, som nu blivit ett motions- och idrottsområde i toppklass. Ulricehamn har även blivit bortskämt med besök från svenska musik- och filmstjärnor samt världseliten i längdskidor. Och alla hyllar de vår fantastiska kommun med fina anläggningar, bra service och evenemang i världsklass. Kommunens dragningskraft är nu så stor att huspriserna ökar mest i hela Sverige. Vilken sagolik utveckling! Förutom för biblioteket då. De är ju kvar i sina tillfälliga lokaler.
År 2020 är också en milstolpe i Sagas liv. Hon går nämligen i pension. Detta efter att ha jobbat 40 år i samma tillfälliga lokaler. Lokaler som aldrig var avsedda för denna verksamhet. Saga är ledsen att det blev så men gläds samtidigt åt den övriga utvecklingen i kommunen och det faktum att det nya kulturhuset snart kommer byggas. Hon unnar verkligen sina kollegor en bättre arbetsplats och kulturen en bättre mötesplats än den hon fick uppleva under sitt yrkesliv. Framtiden ser ljus ut, tänker hon när hon lite vemodigt stämplar ut sin sista arbetsdag.
Nu är det 2021 och Sagas förhoppningar riskerar gå i kras. Moderaterna gör nämligen allt för att stoppa sitt eget förslag om det nya kulturhuset. Ett kulturhus som utretts i åtta år och är på gränsen till byggstart.
Så kära läsare. Snart är det val. Fundera gärna på vilka partier som tar kulturen på allvar och vilka som inte verkar ha några problem att begrava den i utredningar.
Patrik Strömbom
