Kulturhus med alla funktioner får inte plats på brända tomten
Från förvaltningens sida på Ulricehamns kommun har vi under en tid sett uppgifter framföras, bland annat på dessa insändarsidor, att det skulle gå fortare att bygga ett bibliotek på det som i folkmun kallas ”brända tomten”. Det är en diskussion vi valt att inte gå in i då vårt uppdrag är tydligt, att bygga ett kulturhus på Marknadsplatsen. Inget annat.
När Yngström och Foss i sin insändare i UT 21/5 hänvisar till kommunens plan- och bygglovshandläggare, och att det indirekt går att uppfatta vår tystnad som ett medgivande till att det går att bygga ett kulturhus/bibliotek på ”brända tomten”, behöver dock vissa saker klargöras.
Vårt nuvarande bibliotek i Nämndhuset har i dag ytan 700 m2 offentlig yta och 700 m2 annat, totalt 1 400 kvadratmeter. Byggnationen av bibliotek på ICA-tomten planerades att bli cirka 2 800 m2. På ”brända tomten” får det plats en byggnad om cirka 1 000 m2. Ulricehamns kulturhus som ska innehålla bibliotek, blackbox, utställningslokal, bistro, mötesrum, kulturskola, ytor för att skildra lokalhistorian, arbetsplatser och mötesplats för öppen ungdomsverksamhet, kommer inte rymmas på ”brända tomten”, det är tomten för liten för. Att dela upp verksamheterna är inte aktuellt. Bland annat för att man skulle mista de synergieffekter som vi får när allt samlas på ett och samma ställe. Men också för att det är politiskt beslutat vad kulturhuset ska innehålla.
En byggprocess är dessutom mycket mer än bara en planbestämmelse. Att peka ut en plats och kalla det för ett snabbspår är en förenklad bild av verkligheten. Förutom att detaljplanen ska tillåta rätt slags bebyggelse behöver till exempel upphandlingar, funktionsprogram och arkitektur arbetas fram, och även detta tar tid. Utöver det kommer också de politiska beslut som behöver fattas under processens gång. Detta arbete har kommit ganska långt i det nuvarande projektet med kulturhuset på Marknadsplatsen.
”Att dela upp verksamheterna är inte aktuellt. Bland annat för att man skulle mista de synergieffekter som vi får när allt samlas på ett och samma ställe.”
Som kommun har vi ett brett uppdrag. Vi på sektor miljö- och samhällsbyggnad ansvarar bland annat för att planera för hur staden och kommunen Ulricehamn ska se ut om 10, 20 och kanske till och med 100 år framåt. I centrala Ulricehamn tittar vi till exempel just nu på hur vi ska knyta ihop staden från Fiskebacken, när reningsverket försvinner, med det bostadsområde som kan komma att byggas på tegelbruksområdet. Och på Bronäs beskriver översiktsplanen hur industrierna flyttas undan och ersätts av grönområden, bostäder och kontor.
Det är bland annat i ljuset av den planeringen som ett kulturhus på Marknadsplatsen är en utmärkt plats. Ett nav, som binder ihop de gamla delarna av centrum med de kommande utvecklingsområdena i norr.
Allt detta kommer inte hända under min livstid, men mitt och mina medarbetares arbete är inte bara för de som bor och vistas i Ulricehamns kommun idag utan, som plan- och bygglagens portalparagraf så poetiskt uttrycker det, vi ska ”…främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”
Fredrik Linusson, samhällsbyggnadschef i Ulricehamns kommun
