Kommunerna väljer bort småhus i planeringen

De svenska kommunerna har en nyckelroll i bostadsplaneringen. Tyvärr saknas många gånger en lyhördhet för människors behov och önskemål när det kommer till bostäder. Politiker och tjänstepersoner gör det ofta enkelt för sig genom att prioritera kvantitet istället för långsiktig kvalitet i samklang med efterfrågan.

För kommunen är det lättare att ta fram mark för höghusbebyggelse än för småhus. ”Vi har inte tid med småhus när det behövs massor med bostäder” är en vanlig invändning.

Småhusen svarar enbart för 20 procent av alla nya bostäder. Ungefär 70 procent av befolkningen i Sverige vill bo i småhus. Betydligt färre gör det. Enligt Demoskop skulle nästan 40 procent av landets hyresgäster föredra att bo i småhus.

Till bilden hör att det finns en tung hållbarhetsaspekt i jämförelsen mellan småhus och flerfamiljshus. Den småhusdominerade trädgårdsstaden har ett lägre klimatavtryck. Enligt studien ”Stadsutbyggnad och hållbarhet” från KTH blir koldioxidutsläppen under en livscykel 30–40 procent lägre per invånare i trädgårdsstaden.

Kommunerna måste överge sin fixering vid förtätning och höghus som den enda vägen att gå för att minska bostadsbristen. Ekonomiskt, socialt och miljömässigt finns det bättre lösningar.

Det är upp till kommunerna att ta sitt ansvar för att öka markanvisningarna för småhus. Då kan vi få se inledningen till en process med den ena positiva effekten efter den andra.

Betydligt fler kan förverkliga sin dröm ett småhus med gräsmatta, grillhörna och kanske studsmatta och elbilsparkering inpå husknuten. Ett ökat småhusbyggande gör också att fler hyresrätter blir lediga. Bostadsbristen minskar och priserna kyls ner. Bostadsmarknaden går helt enkelt in i en sundare fas.

David Johnsson, vd, Trä- och möbelföretagen

Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert, Trä- och möbelföretagen