Istället för att njuta av vår vackra sjö så ska vi beundra höghusen
Lite tankar efter att ha läst Henrik Ericksons krönika lördagen den 29 juni.
Många gånger brukar jag dryfta lite negativ kritik när jag läst Henrik Ericksons krönikor. Ofta endast privat men någon gång också officiellt.
När jag läst krönikan från i lördags vore det mycket orättvist mot Henrik Erickson att tiga. Han lyfter fram vår vackra sjö som helt kommit i skymundan. Du har helt rätt Henrik och jag instämmer helt med det du skriver.
Henrik Erickson har till och med hittat visionen från 2011 där det bland annat föreslogs ett sjönära stadsbibliotek.
Han tycker kommunen har glömt sjön och visst är det så. Vad han missade var motsatsförhållandet, nämligen att här gör kommunen allt för att gömma sjön för så många som möjligt. Istället för att njuta av vår vackra sjö så ska vi beundra höghusen.
Kan inte låta bli att nämna Arnaldur Indridason, en författare från Island, som i en av sina böcker beskriver polischefen i Reykjavik som går längst ner i staden och muttrar för sig själv. ”här går jag i världens enda stad som byggt höghusen längst ner”.
Jan-Henric Henningson
Vice gruppledare Sverigedemokraterna Ulricehamn
