Höj inte avgifterna för den kommunala omsorgen
För att kompensera för den skenande inflationen höjs nu prisbasbeloppet mer än vanligt– och därmed också garantinivån i sjukförsäkringen. Vi som undertecknar den här artikeln vänder oss nu till samtliga kommunledningar i regionen. Hur ska ni se till att denna välkomna höjning inte återigen äts upp av kommunala avgifter?
Den 1 januari förra året fick vi äntligen en höjning av aktivitets- och sjukersättningen, även bostadstillägget höjdes och funkisskatten togs bort. Ungefär 2 000 kronor mer i plånboken före skatt förväntades det innebära för en av de mest ekonomiskt utsatta grupperna – personer med funktionsnedsättning som är beroende av aktivitets- eller sjukersättning. Det var långt ifrån tillräckligt, men varmt välkommet.
I början av februari förbyttes glädjen mot en rejäl kalldusch. Avgifterna för oumbärlig kommunal omsorg höjdes mer eller mindre per automatik när inkomsten ökade. Personer som tidigare fått stöd från kommunen för att bekosta god man och förvaltare, fick nu betala hela eller delar av kostnaderna själva. Enligt uträkningar från Swedbank blev inkomstökningen för många bara 600 kronor.
”Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2020 har långvarigt ekonomiskt bistånd blivit vanligare bland personer med funktionsnedsättning, trots att det är tänkt att vara en tillfällig hjälp.”
I januari i år höjdes prisbasbeloppet – och därmed också aktivitets- och sjukersättningen – mer än vanligt. Skälet var att kompensera för den skyhöga inflationen. Höga matkostnader och elpriser sätter inte bara press på villaägare och företagare utan även på de som redan lever på marginalen. Frågan är nu om dessa personer kommer att få del av hela höjningen eller om den kommer att ätas upp av kommunala avgifter även detta år.
Det kan låta rimligt att avgifter höjs när inkomsten ökar. Problemet är att många personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta, lever i fattigdom. Många är beroende av bidrag från anhöriga för att klara vardagsutgifterna eller tvingas söka försörjningsstöd med ödesdigra konsekvenser för framtiden. För den som inte har möjlighet att bygga upp sin ekonomi igen genom ett nytt jobb, raseras ekonomin för all framtid. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2020 har långvarigt ekonomiskt bistånd blivit vanligare bland personer med funktionsnedsättning, trots att det är tänkt att vara en tillfällig hjälp.
I grunden beror problemet på att ersättningarna inte höjs i takt med löneutveckling och inflation. Att sjuk- och aktivitetsersättningen har halkat efter visar en analys från Inspektionen för socialförsäkringen. Men det är inte bara ersättningen från sjukförsäkringen som bidrar till att pengarna inte räcker. Det gör även alla avgifter och kostnader som kommun och region uppställer för stöd som personer med funktionsnedsättning behöver.
Nu går vi in i februari, den månad då kommunala omsorgsavgifter räknas om.
Vi vill nu ha besked av alla kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommer personer med sjuk- och aktivitetsersättning att få del av hela höjningen? Eller kommer stora delar att ätas upp av kommunala avgifter även detta år?
Elaine Johansson, ordförande i Funktionsrätt Västra Götaland
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
