Henrik Erickson: Henrik Erickson: Ulricehamns plan för vindkraft betyder stopp även i andra kommuner

UT har tidigare berättat om att vindbruksplanen i och med arbetet flyttar in i översiktsplanen (ÖP:n). Det finns ett uttalat mål att ÖP:n ska bli mer styrande vid etableringsansökningar för vindkraft. Det målet delar Ulricehamns kommun med den i höstas presenterade utredningen som regeringen beställt. En utredning som för övrigt ulricehamnsbördiga Lise Nordin haft huvudansvaret för.

Utredningen, som Nordin gjorde tillsammans med Energiföretagen och SmåKom (Föreningen för Sveriges små kommuner) har blivit relativt väl mottagen. Den kommer fram till fem huvudslutsatser:

1. Kommunen ska pröva om en vindkraftpark utgör lämplig markanvändning, inte hur den påverkar naturmiljön.

2. Kommunens beslut ska komma tidigare i processen, alltid innan ärendet når tillsynsmyndigheten (i första hand länsstyrelsen).

3. Kommunens översiktsplan får en större betydelse, och projekt inom i ÖP:n föreslaget område ska ALLTID godkännas av kommunen.

4. Rättssäkerheten stärks genom att besluten görs bindande och överklagandemöjligheterna utökas.

5. Ett statligt planeringsstöd för vindbruksplaner bör återinföras snarast, för att hjälpa kommunerna med planarbetet.

Låt oss stanna en stund vid punkt tre då den nu är högaktuell i Ulricehamn. Om ÖP:n som förmodat rullar igenom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige så antas den i februari. Det skulle innebära att det från det att beslutet vunnit laga kraft egentligen bara finns tre område aktuella för vindkraft i kommunen, i alla fall på 20 års sikt.

Om det finns ett intresse bland markägarna i Rånnaväg, Sjögared och Marbäck/Vackebacka för vindkraft vet inte kommunen. Det kommunen har tittat på är grovt formulerat vindförhållanden och antalet boende som kan komma att påverkas. Det är ett skrivbordsprojekt som anger möjliga platser.

Vad som händer med de två pågående etableringsplanerna i Dållebo och Böne är lite oklart. Mycket talar för att det nu blir lätt för kommunen att avfärda de ansökningarna. På samma sätt blir det sannolikt om markägare i gynnsamma vindområden som nu inte finns med i ÖP:n tar initiativ till en etablering av vindproduktion. Planen kan bli en död hand över vindkraften i Ulricehamns kommun – det på en plats med goda förutsättningar för energiproduktion med vind.

För motståndarna till vindkraft som energislag är det här såklart glädjande nyheter. Ulricehamns arbete med ÖP:n visar tydligt att det egentligen enbart finns en väg att vandra för koldioxidnyttig elproduktion framåt, och det är kärnkraft. För om det relativt glest befolkade Ulricehamn inte hittar lämpliga områden för vindkraft, då lär inte många andra kommuner göra det.

Frågan om kärnkraften framåt ska inte behandlas här. Det är för egen del bara att kapitulera och erkänna att den för mig blir filosofisk. Att avgöra hur länge slutförvarat kärnbränsle är ofarligt för kommande generationer verkar vara omöjligt för vetenskapen att svara på. Då blir ja eller nej till kärnkraft en fråga om det är värt att chansa eller inte. Jag och många med mig väljer att passa på den.

En sak är bra med en större tydlighet i vindkraftsfrågan. Oavsett om du är för eller emot vindsnurror så är ordningen med att enskilda individer på landsbygden kan fälla långt gångna vindkraftsprojekt absurd. Det med det ena argumentet absurdare än det andra. Det – och att styrkan i lobbyarbetet mot kommunpolitiker avgör var det byggs vindkraft och inte – kan vi förhoppningsvis slippa framöver.