GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Henrik Erickson: Henrik Erickson: Klimatinvesteringar ger omvända plus- och minuspoler

Industrietableringar och energiproduktion har i över hundra år placerats nära städer. När klimatomställningen styr svänger pendeln åt andra hållet – till exempel åt Lockryd.
Henrik EricksonSkicka e-post
Krönika • Publicerad 30 december 2021
Henrik Erickson
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Northvolts fabrik i Skellefteå är under uppbyggnad. Det är en anläggning i den här storleken som eventuellt kan placeras i Lockryd, strax söder om Ulricehamns kommun.
Northvolts fabrik i Skellefteå är under uppbyggnad. Det är en anläggning i den här storleken som eventuellt kan placeras i Lockryd, strax söder om Ulricehamns kommun.Foto: Erland Segerstedt/TT

2021 har varit året då effekten av klimatförändringarna på allvar tagit sig ända ned till lokaltidningens nyhetsspalter. Det är i det lilla som de här förändringarna syns. Jag tänker på kommunens hittills största solcellsprojekt på UBAB:s tak, på diskussionerna om vindkraftverkens vara eller inte vara och på bensinmackar på landsbygden som måste stängas av miljöskäl.

Precis i slutet av året kom en nyhet av det större slaget, också den med bakgrund i klimatomställningen. Svenljunga kommun har lovat en miljon kvadratmeter industrimark vid Lockryd till en logistikförmedlare som i sin tur har korn på ett norskt företag som ska börja tillverka batterier i stor skala. Det pratas om 3 000 arbetstillfällen och en fabrik som skulle påverka hela Västsveriges arbetsmarknad.

Under ett sekel, från den storskaliga industrialiseringen fram till idag, har arbetsmarknadsutveckling i Sverige mest handlat om urbanisering och förstärkt logistik. Bra vägar, snabba transporter med fossildrivna fordon och god tillgång till arbetskraft har i mångt och mycket styrt var företag etablerar sig och växer. Kommuner som Skellefteå och Svenljunga har milt sagt inte legat längst upp på listan över heta orter att storsatsa i.

I och med nya klimatinvesteringar inom industrin så byter plus- och minuspolerna till stor del plats. I fallet med batterifabriker så är logistikläget inte längre nummer ett. Nu är det istället tillgång på el, vatten och mycket platt mark som ger trumf på hand. Lockryd verkar kunna erbjuda allt detta och Svenljunga kommun är en kråka på ett papper ifrån en utvecklingsboost som ingen hade kunnat förutse.

Många privatpersoner vittnar också om hur överraskade de är – över att vindkraftverk har byggts, eller ska byggas, nära deras bostad. ”När vi flyttade hit var det ingen som pratade om att det kunde bli vindkraft här”. Den orörda skogsmarken, tidigare bara kommersiellt värdefull för den som brukade skogen, visar sig nu vara den bästa platsen för koldioxidneutral energiproduktion. Det som tidigare var ett minus, med långa avstånd, lite folk och störande infrastruktur, är i detta sammanhang ett plus.

Kort sammanfattat är det så att industrier och energiproduktion fram tills nu har samlats på platser nära städer och samhällen. Det är nu snabbt på väg att förändras. Ett ytterligare, just nu, högaktuellt och övertydligt exempel är havsbaserad vindkraft.

Tillbaka till Lockryd. Låt oss först konstatera att det som är officiellt gällande norska Freyr och deras eventuella etablering här är att Svenljunga kommun håller marken i Lockryd åt dem och har lovat att inte sälja till någon annan. Vi ska veta att ingenting är klart gällande batterifabriken innan det finns ett avtal som gör det kostsamt för den köpande parten att dra sig ur en markaffär.

Om vi leker med tanken att batterifabriken blir av vid Lockryd, då börjar nästa infrastrukturutmaning. Den ska Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo och Borås hantera tillsammans. Självklart är det positivt med en stor framtidsetablering i Sjuhärad men precis som med vindkraft, nya järnvägar och reflekterande solcellsparker så kommer vardagen och närområdet ha förändrats i grunden för många människor, den dagen en 3 000 personersfabrik står klar.

”Om vi leker med tanken att batterifabriken blir av vid Lockryd, då börjar nästa infrastrukturutmaning. Den ska Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo och Borås hantera tillsammans.”
Henrik Erickson, chefredaktör

Det har under veckorna före jul pratats förvånansvärt lite om den gigantiska utmaning som väntar ett ruralt område som Lockryd med en fabrik av den här typen. Lek med tanken att en tredjedel av personalen tas från närområdet, att en tredjedel vill flytta till närområdet och att en tredjedel ska långpendla. Om 1 000 arbetare ska flytta hit så innebär det minst 3 000 till 4 000 nya invånare. Omsatt till nya tomter och bostäder så betyder det sannolikt en stor expansion av samhällen som Tranemo, Svenljunga, Limmared, Aplared, Hillared, Dannike, Hulu och Månstad. Här behöver, bland annat, privat mark bli nya bostadsområden i klimatets namn.

Caroline Lucas är en brittisk politiker som gjort ”grön karrär”. Ett citat från henne hörs då och då i klimatdebatten. ”Ett koldioxidneutralt land skulle sammantaget innebära förändringar i vårt beteende, men dessa är blygsamma jämfört med de förändringar som kommer att tvingas på oss om vi inte gör något”.

Frågan till landsbygden runt Lockryd: Är ni redo att ta en för laget?

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ulricehamns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.