Hembygdsföreningen: Bygg museum tillsammans med biblioteket

Om vi inte bygger ett museum nu, där vi kan visa kommunens museisamling, när kan det då ske? Förmodligen inte under överskådlig tid. Tillsammans med kulturhuset/biblioteket kan vi få samordningsmöjligheter.

Det krävs ett museum för att vi ska få en värdig plats till Bredgårdsmannen, ett nära nog unikt fynd för hela Skandinavien som kan sätta Ulricehamn på kartan likt det rekonstruktionerna av Bockstensmannen i Varberg, Skateholmskvinnan i Trelleborg, Österödskvinnan i Bohuslän och vikingatida kvinnan Kata vid Varnhems klosterkyrka har gjort för sina kommuner och län.

Bredgårdsmannen är i nuläget det äldsta ansiktet i Sverige som är möjligt att återskapa.

Även Mönehalskragen, Sveriges förnämsta historiska guldfynd, förtjänar att uppmärksammas samt likaså Timmelegudinnan och medeltidsstaden Bogesunds historia. Man skulle kunna åskådlig- och tillgängliggöra stadens historia i modellform, en kvalitativ basutställning och genom digitala lösningar. Detta kan göras på ett fördelaktigt ekonomiskt sätt gällande lokaler och personal där man tänker kvalitet framför kvantitet.

Av delar av museisamlingen kan skapas tillfälliga temautställningar om stadens och bygdens historia.

Kommunens hembygdsföreningar har mycket att visa och förmedla. Museet kan bli ett nav för dessa och de kan beredas plats i en utställningshall för växelvis presentationer.

Marknadsplatsen är i sig en historisk plats. Här bedrevs storskalig boskapshandel under flera sekler, här fanns tullhus och tullport med starka kopplingar till knallehandeln. Platsen kan vara begynnelsen till staden Bogesund.

Andra ämnen, som museet skulle kunna uppmärksamma är att Ulricehamn under resehandelns guldålder var den främsta knallestaden, teko och industrihistoria, vår mer än hundraåriga järnvägshistoria och dess betydelse för stadens utveckling. Vidare kan Ätradalen med dess gamla rid- och handelsvägar lyftas och att staden under hälften av dess existens låg i gränstrakterna mot Danmark och vilka för och nackdelar detta förde med sig. Läget nära gränsen gjorde att det under medeltiden byggdes ovanligt många borgar och befästningar i det som nu är Ulricehamns kommun och att det här fanns flera adelssläkter som förväntades hjälpa kungamakten att övervaka och vid behov försvara gränsen. Även detta är något speciellt för bygden som är värt att lyfta och forska mer i.

Man kommer givetvis inte heller undan slaget på Åsundens is år 1520 som är den kanske mest kända historiska händelsen inom kommunens gränser. Ett slag som i förlängningen påverkade landet Sveriges utveckling på ett betydande sätt.

Göteborgs stad har i skriften ”Att belägga museers värde” visat på betydelsen av våra museer. Läs den gärna!

Styrelsen i Ulricehamns hembygdsförening