Annons

Förklara gärna hur ni tänker med byggnaden

Samhällsbyggnadsbolaget, ni kan väl skriva en förklaring till hur ni menar att era rätblock/tegelstenar harmoniserar med vår kulturhistoriska stadskärna, uppmanar Läsare utan gränser.
Insändare • Publicerad 7 oktober 2021
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I hörnet Sturegatan–Norra Kullagatan planeras för ett trygghetsboende med 76 lägenheter. Ibland är det roande att läsa hur byggföretag försöker beskriva vad de tänker bygga, skriver insändaren. Illustration: Archus Arkitektur
I hörnet Sturegatan–Norra Kullagatan planeras för ett trygghetsboende med 76 lägenheter. Ibland är det roande att läsa hur byggföretag försöker beskriva vad de tänker bygga, skriver insändaren. Illustration: Archus Arkitektur

Ibland är det roande att läsa hur byggföretag försöker beskriva vad de tänker bygga. Att med ord få projekt mer acceptabla för oss som under många år kommer att påverkas av vad de byggt.

Torsdagen den 30 september hade UT en artikel om Samhällsbyggnadsbolagets kommande trygghetsboende intill Kullen i centrala Ulricehamn. Vad som främst sticker ut är följande mening: ”Det nya kvarteret i Krämaren 4 tar avstamp i en klassisk stadsbyggnadskaraktär med en tydlig vertikalitet och harmonisering med den kulturhistoriska stadskärnan”.

Annons

En tydlig vertikalitet, skriver de. De ska alltså bygga en byggnad som är lodrätt, som går uppåt eller nedåt, vilket inte är ovanligt att byggnader gör. Men de har adjektivet ”tydlig” före vertikalitet, de vill betona att byggnaden går uppåt, eller nedåt.

”Här ser man gärna att byggbolaget utvecklar sina tankar och förklarar hur man menar.”

Vi kan nog släppa tanken att den ska gå nedåt, för bilden i artikeln visar att den går mest uppåt. De kanske vill säga att den går väldigt mycket uppåt? I artikeln anges att huset ska bli åtta våningar, men räknar man våningarna på bilden ser det ut att vara mellan tio och elva. En byggare kanske räknar våningar på annat sätt än vad vi andra gör?

Meningen fortsätter med ”…och harmonisering med den kulturhistoriska stadskärnan”. Här ser man gärna att byggbolaget utvecklar sina tankar och förklarar hur man menar.

Artikelns bild visar att byggnaderna består av vad som i geometrin kallas för rätblock, det vill säga figurer som ser ut som tegelstenar. En tegelsten som står på högkant, en som ligger på långsidan. Var återfinner vi sådana i vår kulturhistoriska stadskärna? Tänker man på byggnaderna efter Storgatan? Tänker man på ”Sture tower” (bara det namnet på en sexvåningsbyggnad i Ulricehamn borde resultera i en artikel).

Men, Sture tower kan knappast ännu räknas som kulturhistorisk. Så, Samhällsbyggnadsbolaget, ni kan väl skriva en förklaring till hur ni menar att era rätblock/tegelstenar harmoniserar med vår kulturhistoriska stadskärna.

Läsare utan gränser

Annons
Annons
Annons
Annons