Föreningslivets överlevnad kräver samhällets stöd
Riksidrottsförbundet skriver på DN Debatt (19 januari) om bedömningen över idrottsrörelsens utveckling de kommande åren. Baserat på analyser och beskrivningar om fyra tänkbara scenarier uppmanas regeringen att stödja idrottsrörelsen både vad avser kompensationer och omställning. I sammanhanget handlar det om ett par miljarder i stöd över en två års period.
Vi är många som efter en längre period av uteblivna möten och aktiviteter delar oron kring vad som händer med föreningslivet och en rad målgrupper i direkt eller indirekt relation till föreningar eller andra aktörer inom civilsamhället. Idrotten oroar sig för att barn och unga lämnar den organiserade idrotten med ökade hälsorisker som följd. Andra ideella organisationer oroar sig för äldre och människor med funktionsnedsättning, att uteblivna aktiviteter och sociala möten leder till ökad ohälsa, ensamhet och risk för ökad polarisering.
”Vi får aldrig ta föreningslivet för givet.”
Det finns betydande skäl att bejaka idrottens förslag. I likhet med flyktingvågen 2015 har omställningen och engagemanget inom civilsamhällets organisationer varit betydande, ja kanske rentav avgörande för både enskilda människor och samhället i stort. På samma sätt har föreningar under pandemin både ställt in för att ta ansvar för att minska smittspridning, men också ställt om planerad verksamhet för att så långt det varit möjligt verkat för att erbjuda den på ett smittsäkert sätt.
Vi får aldrig ta föreningslivet för givet, därför är det viktigt att det finmaskiga nätverket av lokala, ideella föreningar som pensionärsföreningar, hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar ges förutsättningar att gå starka ur krisen. Då kan de i sin tur bidra till att vi som människor blir stärka när livet utmanar.
Nu är det dags att stödja föreningslivets för dess överlevnad. Det är viktigt att stödja föreningslivet för att inte bara ställa om det som varit planerat, utan för att också ge föreningar möjlighet att inkludera fler människor i den unika gemenskap som bara föreningsengagemang kan erbjuda. En gemenskap som bidrar till den enskilda människans utveckling, bildning och lärande som får fler att bli delaktiga i samhällslivet. Det är arenan för möten mellan olika åsikter, och som är grundfundamentet i en livskraftig demokrati.
Idrottsrörelsens samlade uppmaning blir något som regeringen måste förhålla sig till. På motsvarande sätt blir denna uppmaning förhoppningsvis en inspiration för politiker och beslutsfattare på lokal- och regional nivå, att stödja det breda föreningslivet. Särskilt viktigt är stöd för ledarutbildning eftersom det behövs nya kompetenser för att möta nya utmaningar. Med respekt för föreningslivets självständighet är det nu avgörande att flertalet aktörer bidrar till att stödja en fortsatt utveckling med ett livskraftigt lokalt föreningsliv i hela landet.
Ulrika Heie, förbundsordförande, Studieförbundet vuxenskolan
Stefan Landberg, avdelningschef, Studieförbundet vuxenskolan Sjuhärad
