unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

För små skolor ger elever sämre förutsättningar

Enligt professionen behöver en 7–9-skola ha minst 450 elever. Förslaget som C och NU har lagt om tre högstadieskolor innebär alltför få elever på högstadiet i Timmele. Var är likvärdighetstänkandet? Har inte alla barn rätt till samma förutsättningar, frågar Liberalerna.
All skolpersonal är värda en arbetsplats med kollegialt utbyte och starka lärandemiljöer, för att prestera sitt allra bästa för att eleverna ska lyckas med sin skolgång, skriver Adela Brkic Carlsson och Sten Selin.
All skolpersonal är värda en arbetsplats med kollegialt utbyte och starka lärandemiljöer, för att prestera sitt allra bästa för att eleverna ska lyckas med sin skolgång, skriver Adela Brkic Carlsson och Sten Selin.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I UT den 3 oktober fick läsarna en beskrivning av den styrande minoritetens (C och NU) förslag till utveckling av högstadieskolorna i Ulricehamns kommun: två 7–9-skolor i centralorten och en 7–9-skola i Timmele. Samtliga partiers gruppledare fick en gemensam, muntlig presentation dagen innan. Mötet varade en timme, den samstämmiga uppfattningen var att många frågor inte fick några svar.

Här är några frågor från Liberalerna som kräver tydliga svar:

• Var finns den tydliga personalstrategi för att säkra framtida resursbehov som Nya Ulricehamn (NU) lovade i sitt valprogram?

• Enligt professionen behöver en 7–9-skola ha minst 450 elever för att kunna erbjuda heltidstjänster och attraktiva ämneskombinationer för lärare med lärarlegitimation. Lärare ska kunna arbeta i arbetslag med kollektivt lärande, vilket förutsätter ett antal parallellklasser. Inte minst gäller detta vid betygsbedömning. Hur får man till attraktiva tjänster för ett fungerande elevhälsoteam på varje skola med bland annat skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare?

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ut.se, appen MinUT och e-tidning tis, tors, lör. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 109 kr)

quote
Alla elever förtjänar en trygg skolmiljö med de bästa förutsättningarna att klara sina skolresultat.

• Förslaget som C och NU har lagt om tre högstadieskolor innebär alltför få elever på högstadiet i Timmele. Var är likvärdighetstänkandet, Mikael Dahl? Har inte alla barn rätt till samma förutsättningar?

• På 1990-talet när det började byggas F–9-skolor hade vi en lärarutbildning som möjliggjorde för lärarna att arbeta över stadiegränserna. Dagens lärarutbildning är klart ämnesinriktad för undervisning på högstadiet. Måste vi inte planera för en skola som ska kunna fungera även i framtiden? Hur stämmer detta då med en F–9-skola, är detta ett ”nytänk” som Mikael Levander (NU) anser?

• Under både förra och nuvarande mandatperiod har mycket tid lagts ner av tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen i Ulricehamn för att få ett gediget bakgrundsmaterial för politikerna att arbeta med. Hur förankrat är C+NU-förslaget, uppfattas det som realistiska och genomförbara idéer som leder till starka lärandemiljöer för både våra elever och lärare?

Vi i Liberalerna anser att alla elever förtjänar en trygg skolmiljö med de bästa förutsättningarna att klara sina skolresultat och att all skolpersonal är värda en arbetsplats med kollegialt utbyte och starka lärandemiljöer, för att prestera sitt allra bästa för att eleverna ska lyckas med sin skolgång.

Går det att förverkliga med C+NU-förslaget?

Adela Brkic Carlsson

Sten Selin

Liberalerna Ulricehamn