Annons

Efter arbetsdagens slut upphör min inkludering i samhällslivet

Varför fråntas jag rätten till ledsagarhjälp efter 15 år när min sjukdom successivt blir sämre med åren? Den frågan ställer Bjarne Andersson i Dalstorp direkt till politiker och tjänstemän.
Insändare • Publicerad 6 februari 2024
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Bjarne Andersson i Dalstorp skriver om hur han nu nekas rätt till det stöd han haft sedan 2009.
Bjarne Andersson i Dalstorp skriver om hur han nu nekas rätt till det stöd han haft sedan 2009.Foto: Pernilla Rudenwall

För människor med livslånga funktionsnedsättningar kan Lagen om stöd och service, LSS erbjuda hjälp till ett drägligt liv. Vi som söker hjälp klassas i tre olika personkretsar. Detta stöd administreras av kommunen och ska möjliggöra ett acceptabelt liv med olika fritids- och kulturaktiviteter samt inköp av mat och kläder.

Jag har sedan födseln 1967 en kombinationen grav syn- och hörselskada (Usher syndrom 2) som successivt blir sämre med åren. Sedan 2009 har jag blivit beviljad LSS-stöd av kommunen med en ledsagare för vissa fritidsaktiviteter. Kommunen omprövar stödet en gång varje år. Tyvärr är trenden i hela landet att många får avslag och LSS omvandlas till SOL-insatser, vilket oftast innebär att man själv får betala avgifter. Även jag rönte samma öde i höstas i min hemkommun Tranemo! Jag blev degraderad från personkrets tre!

Annons

Omprövningarna är mycket påfrestande fysiskt och mentalt eftersom man skall förklara sin funktionsnedsättning och dess negativa inverkan på livstillvaron.

Många gånger är det nya handläggare varje år med svaga kunskaper om funktionsnedsättningens konsekvenser. Vid eventuellt avslag kan man överklaga beslutet till Förvaltningsrätten, men många orkar inte det på grund av uppgivenhet och den nedvärdering beslutet har inneburit.

Jag ville inte ge upp och fick stor hjälp av Dövblindteamet Västra Götaland Göteborg, Syncentralen Borås och en juristfirma med min överklagan!

”Omprövningarna är mycket påfrestande fysiskt och mentalt eftersom man skall förklara sin funktionsnedsättning och dess negativa inverkan på livstillvaron.”

På min arbetsplats har jag sedan flera år tillbaka fått mina arbetsuppgifter anpassade med hjälp av insatser från arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, rehab, Försäkringskassan och diverse hjälpmedelsföretag. Men efter arbetsdagens slut upphör min inkludering i samhällslivet.

Frågor till politiker och tjänstemän: Hur tänker ni? Skall ni stjälpa möjligheterna till en värdig och rättvis fritid? Har vi inte rätt till en fritid med sunda aktiviteter av olika slag? Denna ofrivilliga isolering i hemmet medför psykisk och fysisk ohälsa.

Har ni gott samvete när ni beslutar om avslag? Är alla partierna eniga kring den nya omtolkningen av LSS?

Vad ligger bakom förändringen? Jag fråntas rätten till stöd efter 15 år med ledsagarhjälp!

Bjarne Andersson, Dalstorp

Annons
Annons
Annons
Annons