Barn blir inte gladare av dyra grejer
Att kostnader har stigit är givetvis en bidragande orsak till att vi köper mindre till jul. Men frågan är om vi behöver så mycket nu. De som har råd köper väl vad de vill ha och soptipparna får väl mycket nog. Kanske skulle vara bättre om det blir lättare att bli av med skräpet i samhället. Då kan det väl vara bra om EU kommer fram till något som minskar förpackningarna i affärerna.
Det är klart att det är roligt att se barns lyckliga ögon under julen. Men vad är det som gör barnen glada? Tycker jag hör pappor som gärna talar om sprit på julafton. Och många bjuder tomten på en sup framför barnens ögon. Då kan man ju undra vem som läser julevangeliet då familjen är samlad?
”När blir barn för gamla för träklossar? Är det barnen som bestämmer det, eller är det vuxna?”
Personligen tror jag inte att barn blir gladare av dyra grejer. När blir barn för gamla för träklossar? Är det barnen som bestämmer det, eller är det vuxna? Kan det vara så att många vill visa upp hur duktiga deras barn är? En kul berättelse kan vara något som barn gillar, för att ta ett exempel. Men visst är ett hårt paket roligt för en pojke, liksom ett mjukt kan uppskattas av en flicka. Men det behöver inte innehålla en telefon eller sidenklänning. Kanske kan vi använda barns fantasi lite mer och rätta till ekonomin hos fler.
Rune Jakobsson
