Är en resursskola lösningen på ordningsproblemen i Ulricehamns skolor?
I Ulricehamn har det under en tid av vissa partier framförts krav på det som kallas resursskolor som en lösning på den i vissa fall stökiga situationen i skolan. Man ska så fort en elev uppvisar avvikande beteende skicka denne till en särskild undervisningsenhet. Det ska sägas att begreppet resursskola kan ha väldigt olika innehåll men idèn bygger på att avskilja elever inte inkludera eller kompensera som i grunden är skolans uppdrag.
Petri Partanen forskare skolutvecklare och fil. dr. leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi säger följande:
1. Stötta skolpersonalens upplevelse av att vara kompetent att undervisa elever med funktionsnedsättningar, och undvik dra likhetstecken mellan elevers behov och elevers specifika diagnoser eller ”labels”.
2. Var medveten om hur socioekonomiska och geografiska faktorer påverkar bedömningar och placeringsbeslut – fler elever i behov av stöd tenderar att inkluderas i miljöer och på skolor med högre socioekonomisk status, samt på landsbygden jämfört med större tätorter.
3. Utgå från att elevers särskilda behov kan undervisas på många olika sätt och i många olika typer av lärmiljöer – elever i behov av särskilt stöd behöver inte alltid vara i behov av särskiljt stöd, men kan ibland också vara det!
4. Stärk förberedelser, utbildning och vana hos all personal att undervisa elever i behov av särskilt stöd.
5. Förstärk förutsättningar, faktiska resurser och kapacitet att utveckla undervisningen – såväl anpassat undervisningsmaterial och planeringstid är viktiga förutsättningar för att skolpersonal ska kunna inkludera – och här lyfts inte minst specialpedagogers och speciallärares stöd som viktig – inklusive tillgång till elevhälsopersonal.
6. Förstärk kunskaper om forskning och förankring i vetenskaplig grund – viktiga kunskapsområden är t ex hur man ”bäddar in” undervisning i vardagen, anpassar lektioner, och hanterar frågor om läroplansmål och bedömning.
Kort sammanfattat kan man säga att Partanen menar att att bygga en avskiljningsenhet inte är en så speciellt bra lösning som det verkar utan se till att det finns i första hand åtgärder som fungerar i den befintliga skolverksamheten.
Dessutom är det ju så att en speciell enhet drar resurser såväl ekonomiskt som personellt. Det har Stockholm nu fått känna på där man föreslagit kraftiga neddragningar för just resursskolorna. Har de som i Ulricehamn skriker om resursskolor tagit del av den forskning som finns inom området?.
Som skolpsykolog respektive före detta lärare är vi minst sagt skeptiska till lösningar som tas fram i panik och som pedagogiskt inte alltid är väl forskade på eller genomtänkta utifrån de styrdokument som skolan har att förhålla sig till.
Ingemar Basth (MP)
Mikael Odhage (MP)
