Annons
Nyheter

Jori och Carina ser skönheten i det gamla och slitna

I en hink med gamla, trasiga instrument, såg Jori Villikka och Carina Schill skönhet. Nu har två trasiga klarinetter och en tvärflöjt förvandlats till ljusstakar som ingen av dem kan skiljas ifrån.
Carina Schill
Limmared • Publicerad 18 september 2015
Carina Schill och Jori Villikka hemma i matsalen. Benet på ett gammalt, förstört pelarbord, blir en ny ljusstake i deras hem. Gamla skyltdockor blir också vackra med nya kläder. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Carina Schill och Jori Villikka hemma i matsalen. Benet på ett gammalt, förstört pelarbord, blir en ny ljusstake i deras hem. Gamla skyltdockor blir också vackra med nya kläder. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

Hemma i Jori Villikkas och Carina Schills matsal finns nästan inga nyinköpta inredningsdetaljer. I hörnet står en stor skänk som en gång klarade sig undan en brand. Spåren från branden finns där, men har bara gjort möbeln vackrare, tycker paret. Den hamnade hos dem via en släkting och de har aldrig funderat på att ta bort färgen eller måla om den. Skänken är vacker som den är.

Det är kärnan i deras gemensamma intresse. Gamla, vackra saker som går att använda igen. Kanske med lite ny färg, eller tillsammans med något annat, eller bara som det är.

Annons

I andra hörnet står en gigantisk ljusstake som egentligen består av en gammal pelare från ett kyrkokor, som paret kommit över tack vare en av de andra antikvitetshandlarna i Limmared. Det är så det funkar, förklarar Carina, Limmaredsföretagarna hjälper varandra. Hittar man något som kan passa den andra, hör man av sig, medan Carina i sin tur hjälper till och renoverar något åt någon annan.

Med Joris och Carinas varsamma händer har den stora ljusstaken blivit en vacker detalj i huset. Fotografen undrar om den är till salu, vilket får Carina att ta ett steg bakåt samtidigt som hon får ett förfärat uttryck i ansiktet:

– Nej, den är jag inte redo att skiljas från.

Carina och Jori har egentligen andra jobb, renoveringen är deras hobby och största gemensamma intresse. De är noga med att hålla det på den nivån. Båda betonar att deras hantverk inte handlar om att tjäna pengar, utan att det egentligen är en slags kreativ fristad, som ska ge dem glädje och inspiration. Det var egentligen när de insåg att hobbyn höll på att växa dem ur huset, som de bestämde sig för att öppna en butik på Storgatan i Limmared, där så många andra med samma intresse som de samlats. Där håller de nu öppet två dagar i veckan, så att de kan bli av med lite av allt de tillverkar.

I somras kom ett tv-team till Limmared och gjorde ett inslag som visades både i Rapport, Landet runt och i morgonprogrammet. Helt plötsligt var det fullt med folk i Limmared, och Jori och Carina förstod att något hänt.

– Vi visste att de varit och filmat, men inte när det skulle sändas. Vi har bara öppet på tisdagar och lördagar. Jag råkade glömma mina nycklar i butiken under tisdagen. När vi svängde förbi på onsdagen och skulle hämta dem, stod folk utanför butiken och väntade. Vi fick hålla öppet alla dagar utom söndagen den veckan. Då tömdes våra lager ganska snabbt. Det tog några veckor innan intresset lade sig lite igen.

Det var en rolig tid, samtidigt som paret kände sig helt utsjasat efteråt. Nu är allt som vanligt igen och många kommer till butiken bara för att titta på allt vackert som finns där. Mötena med andra människor i butiken är en stor glädje, tycker Carina.

Paret älskar att åka på auktioner och loppisar. De har sett de flesta vid det här laget. De har också hunnit bli lite experter på vart man ska åka och inte. En och annan slutsats har det också hunnit bli:

– Ja, till exempel så är det ganska stora prisskillnader, lite på beroende på vart man åker. I Sjuhärad får man ganska mycket för pengarna, medan det är dyrare ju längre från Borås man kommer.

Ljusstakar har blivit något av ett signum för paret. Carina har ofta idéerna och Jori det tekniska kunnandet för att förverkliga dem. Det är också ljusstakarna som går bäst i butiken. Men först och främst får de stå i hemmet ett tag, innan de flyttas ner till butiken.

Annons

Med undantag för musikljusstakarna då. På en skrot, i en hink hittades dessa dyrgripar. Carina hade en mässingsljusstake i minnet, som gjordes för väldigt längesedan, då man på ett annat sätt var tvungen att återanvända gamla saker.

– Det blir en sport att tänka ”vad kan jag göra för att försköna den här saken” i allt man ser, säger Jori.

För Carina och Jori går det lätt. De tänker lika. I fallet med de gamla instrumenten var det givet att de skulle bli ljusstakar. Nu är de kära inredningsdetaljer i Limmaredshemmet.

– De säljer vi aldrig. Det går inte ens att tänka tanken, för då gör det ont i hjärtat, säger Jori och går ut på altanen för att göra en ny ljusstake.

Den här gången av guldfärgade marmorpiedestalsben. Hur det går till kan du läsa om här intill.

Joris favoritljusstakar. Det är delar från en gammal, trasig klarinett. Mässingdelarna kommer från en gammal ljusstake som paret hittat på en loppis. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Joris favoritljusstakar. Det är delar från en gammal, trasig klarinett. Mässingdelarna kommer från en gammal ljusstake som paret hittat på en loppis. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Den här ljusstaken är tillverkad av en pelare från ett kyrkokor bland annat. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Den här ljusstaken är tillverkad av en pelare från ett kyrkokor bland annat. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Två klarinetter och en tvärflöjt. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Två klarinetter och en tvärflöjt. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Ben från trasiga stolar eller bord blir fina ljusstakar. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Ben från trasiga stolar eller bord blir fina ljusstakar. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Gamla kopparkärl får ge form till betongföremål som i sin tur får bli fot till en ny ljusstake. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Gamla kopparkärl får ge form till betongföremål som i sin tur får bli fot till en ny ljusstake. Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

– Hittar man något som kan passa den andra, hör man av sig.

Butiksägare i Limmared och samarbetet med de andra butiksägarna. För inte så längesedan hade någon kommit över en mängd skyltdockor och hörde av sig.

Anette WesterlundSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons