Ulricehamn faller i skolranking

Förra året låg Ulricehamn på plats 102. I år faller man något, till plats 136, men är alltså ändå kvar på den övre halvan av listan.

Ett område där Ulricehamn är sämre än snittet handlar om hur mycket resurser som satsas på undervisningen. Ett annat är andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio. Ytterligare ett är nivån på lärarlönerna.

Områden där kommunen ligger relativt bra till jämfört med andra kommuner är andelen pedagogiskt utbildade lärare, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år och lärartäthet.

Trots tappet ser skolchef Gülsen Özdenkos positiva tendenser i undersökningen. Bland annat handlar det om att kommunen faktiskt har förbättrat sig vad gäller sådant som hur mycket resurser som satsas på skolan, andelen friska lärare och lönerna.

– Vi kan dra slutsatsen att vårt systematiska arbetsmiljöarbete har börjat ge resultat. Detta är viktiga förutsättningar för övrigt arbete som återstår, säger hon.

Hon har också noterat att kommunen klättrar i rankingen vad gäller meritvärdet för årskurs nio och andelen som är behöriga till högskolan.

– Det finns förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling.

När det gäller områden där man tappar, som lärartäthet, kommunen som avtalspart och andel barn i förskola, lyfter hon fram att det pågår ett arbete som kan leda till bättre resultat framöver.

– Vi vet att vi har behov av nybyggnad av förskolor och det finns planer för det.

Tranemo kommun går från plats 105 till plats 50 i år, bland annat för att de ligger bra till vad gäller lärartäthet, friska lärare och hur kommunen bedöms som avtalspart.

Det är sjuttonde året i rad som Lärarförbundet har satt samman rankinglistan. Den bygger på tretton kriterier som organisationen anser är viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Syftet med undersökningen sägs vara att sätta fokus på kommunernas roll som huvudmän för skolan och uppmuntra till diskussion.