Annons

Anna Claesson: Anna Claesson: Människor + människor = sant, även på nyhetssajter

”Läsare vill bara gotta sig i elände, det är bara olyckor och bränder som går hem.”
Ett vanligt uttalande på många tidningsredaktioner de senaste åren. För det är så det har verkat.
Anna ClaessonSkicka e-post
Ulricehamn • Publicerad 13 juni 2019
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ända sedan vi började publicera våra nyheter på nätet har vi också haft möjligheten att veta vad läsare faktiskt läser. Eller rättare sagt, vad ni klickar på. Och det har funnits ett tydligt mönster. Olyckor, brott och bränder har alltid hamnat i topp. De har fått mest klick. Helt förståeligt. Mycket av det handlar om viktig samhällsinformation, men det kan också tolkas som att vi har något sensationslystna läsare med fäbless för elände. Det går inte att sticka under stol med att det stundtals kan vara en aning tröstlöst som journalist. Att när vi publicerar mer än bara ”snabba olyckstexter” så klickas det inte lika mycket. Att journalistik som faktiskt har tagit oss mer tid, kunskap och energi att göra än att ”bara nyhetsrapportering” ändå inte går hem.

Men, så är det inte. Eller – det är rättare sagt bara en del av sanningen. Sedan några år tillbaka jagar vi inte längre klick. Vi vill ha inloggade läsare som läser mycket hos oss, som är trogna och som inte bara klickar och därefter lämnar sajten. Vi vill ha engagerade läsare, helt enkelt.

Annons

Och nu har vi äntligen ett bra verktyg för att kunna mäta detta. Istället för att bara räkna klick så kan vi nu få ett mått på vilka av våra artiklar som engagerar våra läsare mest – vilka de stannar längst tid på multiplicerat med antalet visningar. Kort sagt; de artiklar som engagerar UT:s läsare mest syns för oss genom att det är de ni lagt mest tid på att läsa.

Plötsligt uppenbarar sig ett annat läsmönster än bara vad det klickas på. Plötsligt får vi belägg för det som vi egentligen alltid har vetat – det vi fått inbankat i oss ända sedan journalistutbildningen; att berättelser om människor engagerar människor. Och det värmer mitt hjärta något ofantligt.

Det är hoppfullt. Att människor vill läsa om andra människor. Ibland för att lära sig från andras misstag eller förvånas över hur det kunde hända. Ibland för igenkänning. Ibland för skvallervärdets skull. Ibland för att bara få känna något. Få uppröras, bli ledsen, bli glad.

Jag vet att vi på UT skriver många artiklar utan exempel på hur människan drabbas. Jag vill försöka ändra det. Försöka få in fler berättelser om hur händelser påverkar de som lever och verkar här. För det är uppenbarligen det som engagerar er läsare. Och engagemang gentemot andra än dig själv tror jag är livsviktigt för ett väl fungerande samhälle.

VECKANS:

Klurigaste: Vad vi ska skriva i sommar när nyhetstorkan (troligtvis) slår till. Vad vill ni ha? Hör gärna av er!

Bästa: Att kompisen och jag drar till London imorgon. Festival, pubmat och afternoon tea, here we come.

Annons
Annons
Annons
Annons