Recension: Gåshud och engagemang när Kaptenen spelade
– Kapten röd, Kapten röd, Kapten röd! Ropar publiken innan Björn Nilsson, mer känd som Kapten röd, har har äntrat scenen. Förväntan är hög, kanske särskilt eftersom han släppte ny musik i våras.
En energisk Kapten röd kommer hoppar in på scenen och börjar spela låten Över min döda. Göteborgaren tar inte särskilt mycket plats i media men med tanke på stämningen i publikhavet har han skaffat sig en gedigen lyssnarskara. Eller så är han en grym stämningshöjare.
Kapten röd sjunger om samhällsfrågor, glädje och tragedi och det är synd man inte riktigt kan höra texten i musiken. Men när låten In kommer ting drar igång exploderar publiken och blir ett enda stort dansgolv, då glömmer man snabbt bort att tydliga textrader saknas.
Han är onekligen duktig på att involvera publiken i konserten. När låten Du e la go drar igång ber han publiken att sätta sig ner. En något krävande uppmaning skulle man kunna tro. Men publiken sätter sig ner. Hela publikhavet sjunker ner och sätter sig på marken.
– Den här låten dedikerar vi till de som inte kunde vara här idag! Sätt på era mobillampor!
Från scenen startar låten Saknade vänner och ett stjärnhav av mobillampor bildas framför scenen och då känns gåshuden över armarna.
Konserten avslutas med textraderna ur Ju mera dom spottar och publiken sjunger med. Om någon tvivlade på Kapten röd tidigare går de definitivt därifrån med en annan åsikt.
