Internetföreläsare uppmanade nior till inlevelseförmåga

– Inlevelseförmåga. Förmågan att kunna leva sig in i hur en annan människa känner, det är en av vår nya datavärlds viktigaste ord. För om vi har inlevelseförmåga och tänker efter lite innan vi skriver, kring hur den som läser det här kommer känna, då kanske vi utrycker oss lite klokare.

Stig Roland Rask har varit lärare under många år och föreläser nu om unga och internet. Nätetik var ämnet när ha besökte Stenbocksskolan i Ulricehamn i går och föreläste för elever och föräldrar. Under måndagsmorgonen träffade han niondeklassarna och det var då han avslutade med orden om inlevelseförmåga.

Han inledde med att fråga om Internet är bra eller dåligt. Svaret blev förstås att det, som till exempel med en bil, beror på hur man använder det. Sedan kom han in på hur man kan använda internet utan att kränka andra och utan att själv råka illa ut.

Som en bakgrund visade han på hur datorer relativt snabbt blivit mindre och mer kraftfulla samtidigt som de blivit tillgängliga långt ner i åldrarna.

En aspekt i föreläsningen var att det finns mycket obehagliga bilder och filmer ute på nätet. Stig Roland Rask uppmanade ungdomarna att titta bort ibland, detta med tanke på hur hjärnan fungerar.

– Om du har sett något riktigt obehagligt så fastnar det. Sedan kan det komma tillbaka, kanske när du ska sova.

Han jämförde det med hur han tidigare på morgonen hade sett en spya på gatan på avstånd. Då valde han förstås att titta bort och gå en omväg, inte att gå fram och studera den närmare.

– Det är ett tips. Om ni vill må bra och undvika att må dåligt så ska ni inte ladda hjärnan med obehagliga synminnen.

Stig Roland Rask var hela tiden noga med att inte demonisera Internet eller sätta upp några regler eller pekpinnar. Han talade ofta istället om att han "tipsade" ungdomarna.

Som när det gäller dataspelandet till exempel. Han sa att det finns undersökningar som pekar på att man till och med blir smartare av spelandet. Det finns inte heller några tecken på att samhället blir våldsammare genom allt skjutande i datorvärlden.

Däremot tryckte han hårt på en viktig punkt.

– Man måste göra annat också.

Han tog ett exempel från verkligheten, berättade om en kille som började spela i åttan och slutade först som 21-åring. Gradvis försvann gamla kompisar, studierna gick allt sämre. År som borde höra till de bästa i livet mindes den här killen bara som en flimrande skärm.

Stig Roland Rask hade en hälsning från den här killen till niondeklassarna.

– Jag skulle säga till er att ni inte ska fastna, att ni ska hålla kvar vid idrotten eller andra intressen, att ni ska hålla kvar i era vanliga kompisar. Har hälsningen gått fram?

En annan aspekt han tog upp var att man inte kan lite på alla på Internet. Något som tydligen måste inpräntas med skärpa. Återigen tog han ett exempel från verkligheten som slutade mycket tragiskt.

– Ni vet att man inte kan lita på alla. Trots det händer det hela tiden att barn och unga blir lurade på de mest hänsynslösa och grymma sätt.

Han tog även upp nätmobbning. Ytterligare en punkt var att en del unga ibland delade med sig av för mycket utan att tänka på att informationen kan läsas av vem som helst.

Ofta tog han exempel från verkligheten. Han ville också betona att kränkningar är allvarliga, även om de är på nätet. Bland annat tog han upp att flera unga har dömts till dryga böter för förtal på Internet.

– Ni måste fatta att det här är allvar. Kränker man någon på Internet kan man åka dit så det smäller om det.

En uppmaning på slutet var att man inte bara ska vara passivt tyst på Internet, utan aktivt schysst.

Filip Larsson var en av åhörarna och han tyckte föreläsningen var bra.

– Det var lärorikt.

Kände du igen dig?

– Ja, i det om dataspelandet, och i det om kränkningar.

Behöver du ändra på något i vad du gör på Internet.

– Nej.

Även Albin Cederblad tyckte det var bra.

– Det var intressant och han tog upp mycket som jag inte tänkt på förut.

Kommer du ändra ditt beteende på Internet?

– Ja, jag kommer göra mer som han sa åt oss att göra, visa mer respekt.

Har du inte gjort det förut?

– Nej, inte på det sättet.