Minnet förändras med åldern

En 80-åring kan ha lika bra minnesfunktioner som en 40-åring.

Ordförståelsen och förmågan att komma ihåg fakta förbättras också med stigande ålder.

Våra minnessystem åldras på olika sätt. Det är framför allt det episodiska minnet som försämras på ålderns höst vilket gör att vi får svårare att komma ihåg händelser, till exempel vad vi åt till lunch i går eller namn på personer som vi nyligen träffat.

– När man säger att man fått sämre minne syftar man vanligtvis på det episodiska minnet. Men man har många fler minnesfunktioner och vissa av dem är mer motståndskraftiga när vi blir äldre, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet.

Betula-projektet

Han är en av ledarna för det så kallade Betula-projektet, en långsiktig studie om hur åldrandet påverkar minnet. Projektet startade för 20 år sedan och omfattar totalt 4.200 personer i Umeå med omnejd. Deltagarna, som är i åldrarna 35–100 år, får vart femte år träffa en psykolog för att testa minnesfunktionerna.

– Man kan se att många, men långt ifrån alla, kan få minnesnedsättningar vid 65–70-årsåldern. Men vi ser vissa 80-åringar som presterar på nivåer som är över me-delvärdet för 35–40-åringar.

Alla minnesfunktioner avtar inte heller i takt med att hjärnan åldras. Det semantiska minnet, som gör att vi kommer ihåg allmänna faktakunskaper, fortsätter att förbättras fram till pensionsåldern och kan fungera felfritt ända tills vi blir riktigt gamla.

– Man samlar på sig mer och mer fakta. Ordförståelsen blir också bättre med stigande ålder, säger Lars Nyberg.

Kan alltid cykla

Däremot är det svårare för äldre att klara av komplicerade minnesuppgifter, göra flera saker samtidigt och göra saker snabbt. Men att cykla, simma och andra färdigheter som vi en gång lärt oss glömmer vi inte, även om prestationsförmågan försämras.

– Devis beror det på att vi använder olika system i hjärnan för de här minnesfunktionerna varav vissa system är mer ålderskänsliga än andra.

Forskningen inom Betula-projektet har också visat att kvinnor har bättre episodiskt minne än män och bättre minnesfunktioner i hög ålder. En förklaring kan vara de traditionella könsrollsmönstren där kvinnor har ett bredare socialt nätverk än män och tar ett större ansvar för barn och hem.

– Jag tror att det är en kombination av biologiska och sociala variabler som förklarar de här könsskillnaderna i minnesfunktionerna, säger Lars Nyberg.

Livsstilen och den stimulans vi får i jobbet och på fritiden påverkar också hur vi håller vår hjärna i trim.

– Socialt och intellektuellt utbyte, kosthållning och motion verkar ha betydelse för att bibehålla de kognitiva minnesfunktionerna.

Tecken på demens

Ett lite udda fynd inom Betula-projektet är att äldre personer med gott minne har bra tänder. Att förstå den här typen av skillnader är också ett av syftena med forskningsprojektet.

– Vad är det som utmärker dem som får en minnesförsämring relativt tidigt från dem som har en väldigt god funktionsnivå högt upp i åldern?

Svaret på den frågan skulle kunna vara till hjälp för att på ett tidigt stadium upptäcka de personer som riskerar att drabbas av demenssjukdomar som alzheimer. Studier inom projektet har också visat tecken på förändringar i minnesfunktionerna hos individer långt innan de har fått diagnosen demens. Målet är att man i framtiden ska kunna upptäcka de här varningssignalerna med hjälp av några enkla tester på vårdcentralen.

– Det är en stor förhoppning att om man kan sätta in åtgärder i ett tidigt skede så ska det vara möjligt att ge personer, om inte bot, så i alla fall fler år med en hyfsat intakt funktionsnivå, säger Lars Nyberg.

Krister Zeidler

TT Spektra