Revisionsrapport med hård kritik mot grundskolan
Å ena sidan: Kostnaden för elever i grundskolan i Ulricehamns kommun är lägre än snittet i både länet och riket.
Å andra sidan: Ulricehamns skolstruktur, med många små skolor, försvårar ett effektivt utnyttjande av resurser.
Det konstaterar revisionsföretaget KPMG, som upp uppdrag av kommunens revisorer har granskat hur huvudmannen, Ulricehamns kommun, lever upp till målet likvärdig skola.
Enligt uppgift från verksamheten är resurstilldelningen sådan att verksamheten kan bedrivas på ett lagenligt sätt. Samtidigt visar det sig att elevernas måluppfyllelse inte är i nivå de mål som staten eller kommunen angett. I intervjuer med berörd personal framgår också att ökade resurser skulle ge bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse.
Enligt skolchefen samt rektorer kan verksamheten bedrivas enligt lag, men ökade resurser skulle ge bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Delar av den politiska ledningen för kommunen, 1:e och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, verkar göra samma bedömning – de ifrågasätter om det totala anslaget för grundskolan är tillräckligt.
Enligt rapporten är den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan i Ulricehamns kommun 105 300 kronor, att jämföra med rikssnittet som är högre, 115 100 kronor (avser 2019). Vad gäller kommunens kostnader per elev för lokaler och elevhälsa ligger de under 80 procent av rikssnittet.
Även om snittkostnaden för eleverna i kommunens grundskola är lägre än rikssnittet, gör alltså skolstrukturen, med många små skolor, att det blir svårare att på ett effektivt sätt utnyttja resurserna, skriver KPMG.
De socioekonomiska bakgrundsfaktorerna talar inte heller för att verksamheten borde kunna bedrivas till en låg snittkostnad.
Sammanfattande bedömning
I summeringen lyfter KPMG följande målsättningar till kommunstyrelsen:
• Modersmål och studiehandledning ska erbjudas och genomföras i enlighet med lag och förordning.
• Elevhälsan ska främst agera förebyggande och hälsofrämjande.
• Alla elever som är i behov av särskilt stöd ska få det.
• Insikten om kompetensförsörjningen bör öka och eventuellt beslut om en kompetensförsörjningsplan bör tas.
”Ökade resurser skulle ge bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse.”Skolchef och rektorer om förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse i grundskolan
I rapporten går KPMG igenom olika perspektiv på frågan om likvärdigheten i skolan i Ulricehamns kommun.
• Modersmål
Vad gäller undervisning i modersmål finns en ändamålsenlig organisation och studiehandledning, enligt rapporten.
En brist gäller att undervisning i modersmål ibland ges på tider som gör att eleven måste lämna ordinarie undervisning. Ofta då på vad som upplevs som mindre viktiga ämnen som bild eller slöjd. En annan brist är att elever missar modersmål för att de ska hinna med sin skolskjuts.
• Särskilt stöd
Grunden är att utbildningen ska vara likvärdig. Med det menas lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Visar det sig att en elev behöver särskilt stöd ska det behovet tillgodoses.
I rapporten redovisas resultat från flera enkäter med elever, personal och vårdnadshavare. Här framkommer att mer än var fjärde lärare anger att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. Det kan jämföras med den bild som vårdnadshavarna ger. 27 procent av dem som svarat uppger att deras barn behöver mer hjälp än vad skolan ger henne eller honom.
• Elevhälsan
I sammanhanget tas även Elevhälsans agerande upp. Dess uppdrag är att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att undanröja hinder i lärandemiljön. Det visar sig vara skillnader vad gäller tillgången till Elevhälsan mellan de större och de mindre skolorna.
Rektorer och lärare vid större skolenheter uppger att de förutom psykolog har tillgång till elevhälsa på sina enheter. På mindre enheter upplevs tillgängligheten inte alls tillfredsställande. Kurator och skolsköterska på dessa enheter finns vanligtvis tillgängliga endast en dag i veckan.
KPMG:s bedömning är att elevhälsan inte kan erbjudas likvärdigt i kommunen. Inte heller arbetar elevhälsan i enlighet med skollagens uppdrag.
Lägre måluppfyllelse – kunskapsresultat årskurs 7–9
Andelen elever efter årskurs nio som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen är lägre i Ulricehamn än i riket som helhet (avser läsåret 2018/2019).
Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger dock i paritet med riket vad gäller Stenbocksskolan. Vad gäller Ätradalsskolan ligger andelen klart lägre.
Läsåret 2019/2020 uppnådde 60 procent av eleverna vid Stenbocksskolan och knappt 52 procent av eleverna vid Ätradalsskolan kunskapskraven i alla ämnen. Det är en försämring av måluppfyllelsen för båda skolorna sedan läsåret dessförinnan.
I den regelbundna kvalitetsgranskning av Ulricehamns kommun som Skolinspektionen inledde 2019 konstateras att huvudmannen i låg utsträckning gjorde ”relevanta analyser av studieresultat och resultat avseende trygghet, som kan utgöra underlag för förbättringsåtgärder inom dessa områden”.
Kritiken i sammandrag
Elever i behov av särskilt stöd får det, men inte alltid i den form eller den omfattning som krävs.
Det är inte säkerställt att resurser fördelas efter elevers olika förutsättningar och behov i den grad som rektor skulle ha gjort om resurserna vore större.
Vad gäller elever med utländsk bakgrund finns organisatoriska brister som försvårar för den enskilde eleven att nå målen.
För små skolor är det svårare att rekrytera legitimera och behöriga lärare i praktiskt-estetiska ämnen, jämfört med större skolor.
(Ur KPMG:s rapport Granskning av likvärdig skola, Ulricehamns kommun, december 2020)