Annons

Monica Olsson Rydh: Monica Olsson Rydh: På kurs från verkligheten

Känslan att bara stå där i det tysta hotellrummet och blicka ner över den uppfällda resväskan som ligger på sängens bylsiga satinbolster. Med endast två problem i huvudet: Vilka örhängen ska jag ta ikväll och när börjar förfesten?
Monica Olsson Rydh
Publicerad 15 september 2018
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det är nog svårt att förstå för den resvane, eller för den med vuxna eller inga barn, hur lyxigt det kan upplevas att få åka iväg ett par dagar med jobbet. Inte utan dåligt samvete förstås, eftersom jag lämnade mannen i ett kaos då han letandes kläder till ungarna, springandes med fem tandborstar i näven på morgonen sa ett hastigt hejdå till mig. – Ha så kul! Jag kunde ju inte säga – Detsamma! eftersom jag visste att han både skulle lämna och hämta i förskolan, gå på föräldramöte och genomföra ett läkarbesök med treåringen i släptåg. Men ändå. Det är rätt härligt att åka iväg ett par dagar och mannen var ju faktiskt på Sweden Rock i försomras tänkte jag för att rättfärdiga mitt försvinnande när jag parkerat ändalykten i partybussen som vi kallade den av jobbet hyrda farkosten.

Väl på plats fick de flesta fotofnatt då miljön var extremt Ernstig och snygg. Sobra sammetsmöbler i dova färger och industriellt chica detaljer som ackompanjerades av den rena, klara skogsomgärdade sjön. Att simma i en insjö i tjugo minuter i solnedgången med några sjöfåglars tjatter på avstånd och hoppande småfisk några meter bort i vattenytan var en närmast religiös upplevelse. Och det blev inte sämre av att få krypa ner i en bubbelpool, fortfarande i utomhusmiljö, och snacka om allt mellan himmel och jord med arbetskamraterna. Min mans namne, Rikard Olsson, från Bingolotto råkade vara här i urskogen på konferens precis samtidigt och jag kan meddela att han inte ter sig lika lång och ståtlig utanför teverutan.

Tillbaka i vardagslunken lider jag av en svår abstinens efter de dignande salladsborden med rödbetor och getost, wasabislungade sesamfrön och den smakkoncentrerade tomattapenaden. Jag måste också vänja mig vid att ingen serverar ljumna scones, färskost och marmelad klockan femton och att det liksom inte står brownies och överdådiga fruktfat i korridorer bara sådär i den verkliga verkligheten som jag nu befinner mig i. Nu är jag dock hemma hos barnkvintetten som faktiskt hade saknat mig och rätt Rikard Olsson. Det är ju Bingo om nåt!

Annons
Annons
Annons
Annons