Lars Näslund: Lars Näslund: Vart har de 537 ungdomarna från Ulricehamn tagit vägen?

Fahlén vill att gymnasieskolans klart största enhet, det så kallade introduktionsprogrammet, IM, inrättat för de som inte har betyg nog för de ordinarie programmen, helt enkelt skrotas för att ersättas av en ny skolform – där skolplikten förlängs till 18 års ålder.

Det är ingen liten sak: Det här läsåret har 51 830 elever läst på IM, 15 procent av samtliga gymnasieelever och bara marginellt färre än alla som läser samhällsvetenskap, det största programmet.

Åsa Fahlén skriver: ”Det har länge pratats om att vårt land är på väg in i ett tvåtredjedelssamhälle. Vad gäller den svenska skolan är vi redan där. Våren 2018 lämnade 100 655 elever gymnasieskolan. Endast 66 378 av dem tog studenten (...). Av de elever som börjar på något av introduktionsprogrammen klarar dock endast cirka 6 procent att ta gymnasieexamen efter tre år. Över 90 procent gör det alltså inte. Efter ytterligare ett år är det fortfarande bara 14 procent som lyckas.”

Hennes förslag, i korthet:

• ”Eleverna måste läsa olika ämnes­moment utifrån en individuell studieplan utan att separata grupper eller klasser skapas. Fokus måste helt och hållet ligga på förutsättningar och de kunskaper som ska nås, inte ålders­mässig eller annan organisering.”

• ”Den nya skolformen måste vara obligatorisk till dess eleven uppnår gymnasiebehörighet, fullgör en alternativ yrkesutgång eller fyller 18 år.”

Av de 295 elever som i fjol lämnade årskurs 9 i Ulricehamns kommun saknade mer än var fjärde, 26,1 procent, behörighet till gymnasiet. Det var den klart lägsta nivån på behörighet under det senaste decenniet, möjligen den lägsta i modern tid.

Men även före 2015 års flyktingkris var det rätt många som inte nådde kraven. Den som läser Skolverkets statistik kan räkna ut att under de senaste tio åren har 537 elever i Ulricehamn lämnat nian utan grönt ljus för antingen yrkes- nationellt program.

Hur har det gått för dem?

Några har säkert funnit en fin framtid genom att gå direkt till jobb, några kan ha tagit sig vidare via högskoleprovet, några har flyttat. Men de allra flesta lär ha skrivits in på introduktionsprogrammet, den skapelse som kom med dåvarande utbildningsminister Jan Björklund i nya läroplanen för gymnasiet 2011 och som i sin tur ersatte det hårt kritiserade så kallade individuella programmet, IV.

Men så värst mycket bättre blev det inte. Enligt en studie beskriven i tidningen Gymnasiet i fjol var det knappt var femte som började ett introduktionsprogram 2012 som inom fem år kunde lämna gymnasiet med en examen. Det var faktiskt en lägre andel än eleverna som fick slutbetyg efter IV.

Rektorn som ansvarar för introduktionsprogrammet, IM, på Tingsholm är Marita Lindman Johansson. Som en illustration berättar hon att flyktingkrishösten 2015 började med ett femtiotal elever – men när läsåret slutade var de runt 130.

Under det läsår som avslutas nu på fredag har Marita Lindman Johansson haft ansvar för 90-100 elever som läst IM på heltid. Enligt henne är cirka 20 procent av dem födda i Sverige. Nu minskar dock gruppen. Rektorn räknar med 60-70 IM-elever i Ulricehamn till hösten.

När UT talade med Marita Lindman Johansson på måndagen hade hon ännu inte hunnit ta del av utspelet från Lärarnas riksförbund.

– Jag kan bara säga att vi försöker göra det bästa av situationen, sa hon.

Tingsholms verksamhetschef Thony Kankare förefaller inte förvånad över utspelet från Lärarnas riksförbund.

– Jag förstår varför förslaget kommer. Men det blir delvis ett slag i luften, menar han.

Kankare säger att ett av skälen till att så många hänvisas till IM är en ”direkt konsekvens” av att antagningsreglerna ändrades i samband med gymnasiereformen 2011. Då infördes kravet på minst åtta godkända betyg i de 16 eller 17 ämnena för att kunna bli antagen till yrkesprogrammen och minst tolv godkända för de nationella programmen.

Om Lärarnas riksförbunds förslag om en sorts förlängd skolplikt till 18 år säger han:

– Ska dessa elever vara grundskolans ansvar i så fall? Det verkar lite konstigt måste jag säga. Men det får kanske läsas som ett sorts rop på hjälp eftersom så många av eleverna inom IM slutligen inte uppnår gymnasieexamen. Debatten är välkommen.

Ja, den är inte bara välkommen, den är akut. Eller som Åsa Fahlén själv skriver: ”Tillåts utvecklingen fortsätta, har den svenska skolan fram till 2030 slagit ut en halv miljon unga människor.”

En. Halv. Miljon.

I väntan på att politiken smälter lärarfackets larm gör Ulricehamns kommun bäst i att själva vända på varje sten: Hur förhindra att en enda elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?