Lars Näslund: Lars Näslund: Ulricehamns järnvägskamp okänd för Moderaternas nya trafikexpert

På annat sätt är det svårt att tolka svaren på UT:s frågor till riksdagsledamoten från Enköping Jessika Roswall, Moderaternas nya talesperson i trafikpolitiska frågor.

Hur hon, utbildad jurist, och partiledningens Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson just nu tänker om investeringen på i runda slängar 200-300 miljarder för 71 mil planerad ny järnväg för tåg med hög hastighet – som det talats om så länge att det börjar växa mossa på de ännu ej byggda banvallarna, är högintressant, inte minst för alla i Ulricehamn.

För inom kort bjuder infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) in till återupptagna partiöverläggningar med förhoppningen att nå bred enighet om att staten ska finansiera höghastighetsjärnvägen genom upplåning (precis som när stambanorna kom till på 1800-talet). OM nu Eneroth och chefen Stefan Löfven verkligen förmått finansminister Magdalena Andersson att acceptera lån hos riksgälden; hon, som själv före valet 2014 utlovade att bara S vann skulle ny färdig järnväg mellan Göteborg och Borås stå klar till år 2030.

Men efter att hon i januari accepterade 73-punktprogrammet med Centern och Liberalerna och att Löfven själv nämnt satsningen i olika tal och intervjuer på senare tid bör den politiska fallhöjden vara för stor för att inte acceptera upplåning; alternativet är att bygga i snigelfart under, säg, 60 år.

Nu, när även Liberalerna (motvilligt) skrivit under på bygget av höghastighetsjärnvägen lär Tomas Eneroth vara beredd att gå till riksdagen för beslut även om Moderaterna fortsatt säger nej. Vi har i denna text inte utrymme att djupare analysera M:s hållning, men vi kan konstatera att även om partiets kongress i Örebro hösten 2017 beslöt att säga ja till att bygga ”nya stambanor” med ”alternativ finansiering” har partiledningen, till skillnad från partiets västsvenska företrädare, inte velat ta ordet ”höghastighetsjärnväg” i sin mun.

För Ulricehamn och Sjuhärad finns dock, som vi tidigare skrivit, en speciell komplikation som även Moderaterna bör – för att inte säga måste – ta till sig och ha en åsikt om: Eftersom till och med partiledaren själv, Ulf Kristersson, har skrivit att just delen Göteborg-Borås måste byggas, så får man allt också ha en uppfattning om stationsläget i Borås. För den placeringen avgör ju i praktiken hur spåren ska dras till Jönköping – och därmed förbli Ulricehamns stad eller söder om Åsunden.

Men i denna och flera andra blev nya M-talespersonen Jessika Roswall oss svaret skyldig. Om Göteborg-Borås säger hon dock:

– Jag tycker att det är det är viktigt att förstärka kapaciteten på den sträckan.

När UT träffade henne på Hindås station, inbjuden av handelskammaren för att prata västsvensk infrastruktur, hade hon åkt framme hos lokföraren på Västtågen från Göteborg.

– Jag fick tuta också. Sen gick det ganska fort ändå på sina ställen, men å andra sidan hade vi inga möten heller, berättade hon.

Mer allmänt säger Jessika Roswall att Moderaterna tycker att ”det är viktigt att öka kapaciteten, bygga nya spår och underhålla järnvägen mer så att den fungerar här och nu”.

Så vilken är Moderaternas position om höghastighetsprojektet i dag? Är den detsamma som när ni sa nej härom året?

– Jag var inte med då, men en kritik som vi hade när vi hoppade av var är att det inte fanns några pålitliga kostnadsberäkningar och regeringen har inte presenterat någon finansieringslösning. Vår uppfattning har inte ändrats. Det handlar mer om att använda pengarna till sådant som gynnar till exempel arbetspendling.

Senaste M-kongressen beslöt ju ändå att öppna för nya stambanor. Det är väl ändå det som du har i ryggen nu?

– Ja, alltså... det jag har i ryggen är ju de utredningar som finns om vad det kommer att kosta och riskerna för att de ökar.

Allt fler som följer järnvägsfrågan verkar tycka att Trafikverket är alltför senfärdigt. Har du och Moderaterna någon synpunkt på Trafikverket som planerare och byggare av järnväg?

– Ja, det har jag. Dels är det problem när det visar sig att bedömda kostnader inte stämmer. Vi ser också problem nu med det entreprenörer i bygget av vägen som kallas Förbifart Stockholm där det uppstår förseningar. Det finns nog en hel del att göra om man samtalar med näringslivet, det finns mer att göra där.

Efter Trafikverkets senaste lanserade planer om externa stationslägen har Borås protesterat och sagt att ett centralt stationsläge är helt nödvändigt för att järnvägen alls ska vara intressant. Andra städer resonerar på samma sätt. Har du någon åsikt om stationslägena?

– Jag har inte hunnit sätta mig in i detaljerna här ännu, men vår allmänna kritik är ju att fokus måste vara på sådant som arbetspendling och då är det förstås viktigt att stationerna ligger så till att många kan åka snabbt.

En annan het fråga är om staten ska bygga för hastigheter på 250 eller 320 kilometer i timmen. Din åsikt?

– Nej, ingen bestämd uppfattning. Men om man ska bygga järnvägen kan jag inte riktigt se fördelarna med att inte kunna köra fort.

Det finns kritik mot de samhällsekonomiska bedömningar som Trafikverket har lagt fram. Borde de göras om genom att ta in även andra experters analys?

– Det var ju en bra fråga... Jag vet att det finns olika sätt att bedöma samhällsekonomin, men det blir ju svårt med en så pass osäker byggkostnad.

Men: I en annan central fråga om ny järnväg har Jessika Roswall en bestämd uppfattning: Om det ska byggas, bör det göras snabbt.

En inte helt ovanlig teori här i Väst- och Sydsverige är att politiker i Stockholm bromsar höghastighetsjärnvägen för att den skulle riskera att skada Arlandas konkurrenskraft som flygplats. Kommentar?

– Nej, det tror jag absolut inte. Jag tror att det är olika kategorier av resande. Däremot kan det ju ligga någonting i att just den här banan, Göteborg-Borås, försenats på grund av diskussionerna av höghastighetsbanan som helhet.

Magdalena Andersson lovade före valet 2014 att ny järnväg mellan Göteborg och Borås skulle stå klar till år 2030. Vad är du beredd att lova?

– Vilken enkel fråga! Nej, du får förstås ingen politiker att lova något sånt. Jag vill rikta kritiken mot regeringen här, för att prata mycket om investeringar men inte presentera finansieringen. När det gäller järnvägen Göteborg-Borås är det väl bara runt tio procent av beräknad kostnad som har öronmärkts än så länge.

Är du bekant med Ulricehamns kommuns begäran om att Trafikverket ska göra ett omtag på sina ekonomiska beräkningar för en station i just Ulricehamn eftersom kommunens konsult anser att han hittat viktiga fel, men att Trafikverket sagt nej?

– Nej, det kände jag inte till.

Nej, det är kanske inte går att begära sådan detaljkunskap, särskilt inte om man är ny som trafikpolitiker. Men det illustrerar samtidigt hur nödvändigt det är att riksdagens trafikutskott kan ställa rätt frågor och syna Trafikverkets slutliga planer när de en vacker dag ligger på bordet.

Under tiden har både Ulricehamn och Borås ett utmanande arbete med att övertyga om vad som är vettigt och inte. Inte blir det lättare när prestige inte sällan smyger smyger sig in.