Lars Näslund: Lars Näslund: Nu begynner UT:s jubelår
Med risk för att någon läsare uppfattar det som smått hädiskt tar jag mig friheten att härmed proklamera att jubelåret är inlett. Ni vet, det där begreppet som kanske är mest känt för textraden i vår översättning av psalmen Stilla natt: ”Nu begynner vårt jubelår”.
Jubelår är inte bara ett historiskt fenomen utan firas fortfarande inom både katolicismen och judendomen. På italienska talar man om Heligt år, Anno Santo. De infaller vart tjugofemte år samt alla årtal som slutar på 33 och 83 till minne av Jesus död och uppståndelse. Men faktum är att påven Franciskus deklarerade ett extra jubelår så sent som under 2016, ”ett heligt år av barmhärtighet”.
UT:s eget jubelår har ingen paroll av motsvarande slag, men det har precis inletts. Den 12 oktober anno 1869, en tisdag, utkom det första numret av Ulricehamns Tidning, så i och med nyårsnatten har vi gått in i vårt eget 150-årsfirande.
Ja, ska man vara petig, och det ska man ju vara om historien, utgavs redan under år 1835 en publikation med namnet Ulricehamns Tidning. I boken Vågskvalp berättas att boktryckaren Carl Fredrik Dejrich fick ge upp fem år senare på grund av dålig ekonomi.
Den betydligt mer långlivade nya historien om UT tog sin början med grundaren Carl Fredrik Blombergs skrivelse till Magistraten i Ulricehamn daterad 17 september 1869 där det ”anhålles ödmjukt det tidningsstämpel (3/10) öre måtte med snaraste requireras från Konungens befallningshavande i Älvsborgs län”.
Den så kallade anmälan – man använde det uttrycket – om tidningens ärende som Blomberg publicerade överst på förstasidan i premiärnumret har en inledning som jag tycker känns relevant att återge en dag som denna: ”Med friskt mod, lifligt hopp och glad förtröstan börja vi vår publicistiska verksamhet härstädes, då vi nu utsända första numret af vår lilla anspråkslösa Ulricehamns Tidning bland en allmänhet, af hvars välvilja vi erkänna vårt beroende, hvars aktning vi skola söka att förvärfva, och hvars uppmuntran vi utbedja oss.”
Öppningen av den andra meningen går inte heller att undlåta att upprepa: ”Vi skola, vår plikt trogna, tala sanningens språk, hafva ögonen öppna för tidens vigtiga frågor och samhällets oafvisliga fordringar...”.
Så vackert!
Så giltigt än i dag!
2019 behöver UT med fäste i dessa löften blicka framåt – ja, 150 år framåt. Vart den tekniska utvecklingen fört oss då, år 2169, kan vi fundera över – vi har ingen aning. Men oavsett om det är journalistik fäst på papper, i ett flöde i en mobiltelefon, i ett hologram som vi när som helst kan framkalla eller någon metod vi ännu inte ens kan föreställa oss, är vårt uppdrag, vårt ä r e n d e, detsamma då som nu. ”Samhällsnytta” är begreppet som stiftelsens stadgar använder.
Detta UT:s jubelår ska vi förstås återkomma till många gånger. Inte minst vill vi fira med er, våra läsare, förutan vi är ingenting. Om detta återkommer vi!
