GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Två högstadieskolor räcker – och båda bör ligga i Ulricehamn

Bygg två nya 7-9-skolor i centralorten till kommunens alla högstadieelever – en i den norra och en i den östra delen av staden.
Nybyggda högstadieskolor ska ersätta Stenbocksskolan – hur många skolor det blir är dock inte klart.
Nybyggda högstadieskolor ska ersätta Stenbocksskolan – hur många skolor det blir är dock inte klart.
Foto: Pernilla Rudenwall Petrie
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

”JP – Sluta svartmåla Råslätt!”

Så löd budskapet på ett av plakaten på första maj förra året. Det är också det närmaste deltagande jag har varit i ett demonstrationståg. Uppmaningen på skylten riktades till den tidning jag jobbade för och ett par opinionstexter jag hade skrivit.

Där hade jag argumenterat för det orimliga i att polisen övervägde att hemlighålla den nya listan över utsatta områden i landet, detta för att några kommunalråd tyckte att det skulle vara stigmatiserande för dessa geografiska områden.

Tack vare de analyser som listan över utsatta områden bygger på, har Polismyndigheten kunnat fördela sina resurser så att rätt städer, orter och stadsdelar prioriteras.

Den här texten handlar visserligen om skolan och inte om polisen, men det finns trots allt paralleller mellan nämnda exempel och de aktuella diskussionerna om högstadieskolan i Ulricehamn. För det är känsligt att konstatera att vissa bostadsområden har problem, även om avsikten är att lösa problemen och hjälpa människor. Vi återkommer till det, men först en kort sammanfattning av den aktuella debatten om högstadieskolan.

Förra veckan presenterade den styrande minoriteten, Centerpartiet och Nya Ulricehamn, sitt förslag till ny högstadieskola. Där ryms tre nybyggda skolor; två 7-9-skolor i Ulricehamn och en F-9-skola i Timmele. Argumenten är bland annat att nybyggnation i jämförelse med renovering är kostnadseffektivt utifrån livscykelperspektivet, att det är rättvist att göra lika för alla samt att en skola i Timmele behövs för att eleverna ska slippa resa onödigt långt. Centerpartiets gruppledare och biträdande kommunalråd Mikael Dahl sade till UT att de hade landat i ett likvärdighetstänk.

Det förvånar inte att i synnerhet C vill att en av skolorna ska ligga utanför staden. Och ingen tycker väl att trötta tonåringar ska tvingas gå upp i ottan för att hinna till dagens första lektion. Men även om Roland Karlsson (C) säger att ”Den bärande delen är att skapa trygga skomiljöer för eleverna och få bra skolresultat” och syftar på att detta uppnås genom de tre föreslagna nybyggnationerna, så inser han sannolikt att placeringen i Timmele inte är självklar. Genom att lyfta fram den i sitt förslag har partiet däremot ryggen fri om två år när väljarna går till valurnorna. Dessutom hamnar den styrande minoriteten i ett bra förhandlingsläge i övrigt om de går med på att släppa Timmeleskolan.

För flera av de övriga partierna lär inte gå med på minoritetens landsbygdsskola. S, M, L och KD kontrar ju med att föreslå två nya skolor, båda placerade i centralorten. Med V och MP på minoritetens sida är fördelningen 21 fullmäktigemandat till minoriteten och 22 till S-M-L-KD-oppositionen.

"Men vi får inte glömma att kommunens uppgift är att erbjuda eleverna en likvärdig utbildning av god kvalitet. Hit hör bland annat att placera skolor på lämpliga ställen."

Då återstår SD. Och Sverigedemokraternas uppfattning skulle ha varit intressant – om partiet hade haft någon. Men i stället för att själva ta ställning är planen att fråga elever och vårdnadshavare i Ätradalen om de vill gå i Timmele eller Ulricehamn. Det visar på en både populistisk och naiv inställning. För nej, tretton-, fjorton- och femtonåringar har inte tillräckliga kunskaper för att fatta ett sådant beslut. Deras föräldrar, däremot, kan naturligtvis önska skola åt sina barn. Men hit hör inte att bestämma var blivande kommunala skolor ska placeras så att de erbjuder eleverna en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det är kommunens uppgift.

Och nu kommer vi tillbaka till likheterna mellan polisens kontroversiella lista över utsatta områden och Ulricehamns skoldebatt. Det kan uppfattas som kontroversiellt att peka ut ställen där människor bor. Folk kan blir ledsna, arga, upprörda. Det går att förstå på ett känslomässigt plan. På ett teoretiskt plan är det dock betydligt bättre att ringa in problem och åtgärda snarare än att ignorera dem.

Syftet då var inte att svartmåla Jönköpingsstadsdelen Råslätt, och syftet nu är inte att göra detsamma med Ätradalen. Det finns mycket som fungerar alldeles utmärkt i kommunens norra delar, vilket vi på UT vill berätta när vi kan och får tips. Men det går inte att komma ifrån att Ätradalen generellt brottas med problem som centralorten inte har i samma utsträckning. Med lägre socioekonomiska förhållanden följer lägre skolresultat. Och det är känt sedan tidigare att resultaten är högre på Stenbocksskolan än på Ätradalsskolan. Meritvärdet för de elever som gick ut grundskolan i våras var exempelvis 216,8 för Stenbock och 209,9 för Ätradal.

Skolfrågan lär diskuteras tills ett beslut är taget. Åsikter om stora kontra små skolor hör däremot inte hit. Med tvåskolsförslaget skulle det bli två mellanvarianter på omkring 550 elever per skola. Desto viktigare är skolornas socioekonomiska sammansättning. När elever med olika bakgrund och förutsättningar blandas gynnar det de svagare eleverna. Det ska poängteras att alla elever ska uppmuntras och stimuleras utifrån sin individuella nivå, även de duktigaste, och att detta är fullt möjligt även med blandade klasser.

I en rapport från 2018 beskriver Skolverket att skolsegregationen har ökat de senaste 10-20 åren, och att de svagaste eleverna har mest att vinna på minskad segregation: ”Elever med samma socioekonomiska bakgrund får i ökande grad högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de gått i en skola med ogynnsam socioekonomisk sammansättning. Det gäller särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.”

När kommunen (genom förvaltningen) nyligen tackade nej till statligt bidrag till Blidsbergs skola innebar det en förlust för de elever som behövde det bäst.

Nu finns chansen att tänka rätt från början. Och lyckligtvis finns förutsättningarna. C och NU bör göra upp med S, M, KD och L om att bygga två högstadieskolor i centralorten. Oppositionskvartetten får i grunden som de vill. C och NU kan då förhandla sig till två delar som skulle gynna Ätradalseleverna: en nordlig placering nära infarten till väg 46 samt en satsning på generös och tidseffektiv skolskjuts.

Kanske med extra miljövänliga bussar så att även V och MP väljer att kliva på?

Kör så det ryker.

Läs mer