Kajsa Kettil: Kajsa Kettil: Solklart att Ulricehamns framtid är klimatsmart

Tidigare i veckan gick det att läsa på nyhets- och insändarplats om Kallbadhusföreningens intentioner att installera solceller. Efter ett antal månaders hantering inklusive kompletteringar av bygglovsansökan blev det nyligen ett avslag i miljö- och byggnämnden. Besvikna föreningsrepresentanter berättar hur de räknade med ett positivt besked, inte minst med tanke på att de redan fått betala en högre avgift för det utökade arrende som solcellerna skulle innebära.

Stadsarkitekt Lars Stokka hänvisar till estetiska aspekter, och nämndens ordförande Börje Eckerlid (C) påpekar att byggnader inte får förvanskas hur som helst. Solceller på taket hade däremot gått bra.

Det sved sannolikt i ett centerhjärta att säga nej till en fossilfri energisatsning, men samtidigt visar resonemangen på frågans komplexitet. Estetik och nytta lär även fortsättningsvis ställas mot varandra.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att det uppmärksammade ärendet kan uppfattas som att kommunen inte prioriterar miljö- och klimatfrågor. Det vore i så fall olyckligt.

För det spelar roll hur såväl invånare som utomstående ser på en stad och en geografisk kommun – i synnerhet för den kommun som har ambitionen att växa. Målet 25 000 invånare 2020 har uppgraderats till 27 000 invånare 2025. Om vi ska komma dit krävs så klart fler bostäder, vilket också är på gång på flera håll. Men det behövs även anledningar att flytta hit. Vi som bor här tillhör ju de redan frälsta. Vi vet hur lätt det är att leva ett gott liv i en stad och en bygd med små avstånd till stora upplevelser. Vi uppskattar – även om vi ibland tar för givet – att arbetsplatsen är nära, att mataffären ligger på vägen hem, att förskolorna håller hög kvalitet och att barnen kan cykla till skolan. Vi njuter av att skogen är en kort promenad bort och att sjön ger tillfälle till både återhämtning och rekreation.

Men det är vi, det. Många som står i startgroparna att leta nytt boende känner inte till detta. Kanske blir det dock ändring på det. Ett nystartat samarbete mellan Näringsliv Ulricehamn, Nuab, och Borås yrkeshögskola ska ge insyn i hur människor ser på Ulricehamn. Studenter på utbildningen Digital AD/Copy ska samla in information och därefter komma med förslag på vad som bör lyftas fram för att locka nya invånare. Enligt Nuabs vd Camilla Palm har det kommunala näringslivsbolaget i sin marknadsföring börjat fokusera mer på fördelarna med att bo och jobba i Ulricehamn, och hon ser fram emot att se vad studenterna kommer fram till (UT 12/9).

Rimligtvis kommer rapporten från Borås yrkeshögskola att beröra stadens miljömognad. Och denna aspekt blir allt viktigare. För de män och kvinnor i 25-30-årsåldern som kan tänka sig att flytta hit och kanske bilda familj är satsningar på och i viss mån uppoffringar för klimatet inte främmande.

Och snart, när Greta-generationen är redo att flyga ur boet, blir laddstolpar för elbilar och solceller på offentliga och privata byggnader snarare hygienfaktorer än något att imponeras över.

Det saknas dock inte kommunala riktlinjer. Som Arne Fransson (MP) skriver i sin debattartikel (UT 15/9) beslutade kommunfullmäktige redan 2007 att solceller alltid ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Miljöfrågan är även inskriven i den strategi som en tillfällig beredning har tagit fram. Strategin ligger till grund för en handlingsplan som ska antas av kommunstyrelsen.

Det ska poängteras att omsorg om klimatet handlar om mer än kommunala dokument om solel och vegetarisk skolmat.

Men de unga vuxna som kan tänka sig att flytta hit kommer att ställa sig frågor som ”Hur ser kommunens miljötänk ut?”, ”Vilka värderingar har de potentiella arbetsgivarna?” Och ”Hur kan vi hitta balans mellan jobb och fritid?”.

För framtidens väljare kanske solpaneler är höjden av estetik?