unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kajsa Kettil: När elräkningen blir en kalldusch är energi plötsligt vackert

Det kommande beslutet om solceller på kallbadhuset visar vilken sorts kommun Ulricehamn vill vara.
4,7 grader lockar knappast en badkruka – men är inget som avskräcker alla som har hakat på trenden att kallbada.
4,7 grader lockar knappast en badkruka – men är inget som avskräcker alla som har hakat på trenden att kallbada.
Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

På riksplanet träter höger och vänster om orsakerna till att Sverige saknar el. Från höger påpekas det orimliga i att argumentera mot kärnkraft samtidigt som vi tvingas importera polsk el från brunkol.

Energiminister Anders Ygeman kontrar med att det finns massor av gröna energikällor, och att får vi bara till transmissionen (överföringen av el främst från norr till söder) är vi hemma. Den utvecklingen väntas dock vara klar om ungefär 20 år, vilket programledaren Anders Holmberg påminde energiministern om i intervjuprogrammet 30 minuter (SVT 10/2). Två decennier är lång tid för det företag i södra delen av landet som funderar på att expandera men tvekar på grund av osäkerhet om det kommer att få tillräckligt med el till sin fabrik.

Att debatten har tagit fart de senaste veckorna förvånar inte. För det är kallt nu. Så kallt att alltså ful-el importeras, och runtom i landet tar kommuner till reservlösningar för att säkra att invånarna har en dräglig inomhustemperatur. Så även i Ulricehamn. Häromdagen berättade UT att Scandbio i Vist, som förser UEAB:s kunder med fjärrvärme, varit tvungna att sätta igång en oljepanna för att möta det nuvarande energibehovet. Energibolaget poängterar att oljan bara står för mellan noll och en procent av det bränsle som används till fjärrvärmen. Det är inte mycket, men mot bakgrund av andra företeelser kopplade till energiförsörjning rimmar det illa.

Och samtidigt som bostadsägare får en kalldusch när nästa elräkning kommer, tar sig kallbadarna gärna ett dopp i det iskalla vattnet. Svenskarnas intresse för folkhälsa har ökat under pandemin, och kallbadandets positiva effekter lyfts fram inte minst i sociala medie-inlägg där folk glider ner i isvakar och vittnar om den euforiska känsla som infinner sig när endorfinerna frisätts. En ny trend tycks även vara att kallbada utan bastu, vilket väl får ses som en extra coronasäker vinteraktivitet.

quote
Känslan att följa en trend och samtidigt bidra till en vettig klimatomställning är svår att motstå. Vem vill inte kunna njuta och känna sig som en god människa på samma gång?

Många vill dock fortfarande kunna värma sig efter sitt dopp, och suget efter att resa har knappast minskat under det senaste året. Det vet naturligtvis resemagasinet Vagabond, som nyligen listade landets tio bästa kallbadhus. Här kvalar Ulricehamns kallbadhus in, och läsaren får en kort presentation: ”Kallbadhuset i västgötska Ulricehamn ligger ovanligare nog vid en sjö, men har blivit en populär plats för kallbadare året runt. Badet öppnade först 2008, men även här har traditionen av kallbad funnits i över 100 år och det första kallbadhuset byggdes 1871.”

Den beskrivningen duger säkert i dag och ett tag framöver för att locka besökare till Ulricehamns kommun, turister som kanske stannar längre för åka skidor, cykla, bo och konsumera i närområdet. Men det kommer inte att räcka att locka med kalla bad, varm bastu och skön massage länge till. Spa-besökare är i regel ett trendkänsligt folk, och ett spirande klimatintresse i kombination med den nya energidebatten kommer att leda till nya ställningstaganden. En blivande spa-resenär som läste att ”anläggningen värms dessutom upp till stor del med hjälp av solpaneler som löper längs bryggan ut i sjön” skulle garanterat bli sugen. Känslan att följa en trend och samtidigt bidra till en vettig klimatomställning är svår att motstå. Vem vill inte kunna njuta och känna sig som en god människa på samma gång?

Kallbadhuset – ett landmärke och god PR för Ulricehamn.
Kallbadhuset – ett landmärke och god PR för Ulricehamn.
Foto: Pernilla Rudenwall

Observera att detta är önsketänkande. För det ser inte ut att bli verklighet åtminstone i Ulricehamn. UT har de senaste månaderna berättat om det som tyvärr har kommit att bli en följetong. Det började med att Kallbadhusföreningen ansökte om bygglov för att sätta upp solceller längs bryggan. Under den långa handläggningsprocessen fick de intrycket av att det skulle gå i lås. Sedan kom det första avslaget. Inga solpaneler tilläts på bryggan. Orsaken? Det var för fult. Ärendet överklagades hos länsstyrelsen, som inte köpte kommunens argument för avslag och därför skickade tillbaka ärendet. Det ledde till ytterligare ett avslag från nämndens sida, ytterligare ett överklagande och ännu en bakläxa från länsstyrelsen (UT 6/2). Länsstyrelsen anser att solpanelerna skulle vara tillräckligt anpassade till stads- och landskapsbilden, och att även natur- och kulturvärden skulle tillgodoses.

Därför blir nämndens kommande drag mycket intressant.

Den ideella kallbadhusföreningen har i snart 13 år bidragit med värdefull PR för Ulricehamn. Miljö- och byggnämnden bör i detta fall prioritera klimataspekten framför den klassiska synen på estetik. Det vi tyckte var snyggt i går kanske anses förlegat i morgon.

Läs mer