unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kajsa Kettil: Låt inte eleverna straffas för lärarnas avundsjuka

Ulricehamns kommun bör tacka ja till pengarna från Skolverket.
Förmågan att skriva korrekt svenska påverkar elevernas skolgång, skriver UT:s Kajsa Kettil. Genrebild.
Förmågan att skriva korrekt svenska påverkar elevernas skolgång, skriver UT:s Kajsa Kettil. Genrebild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Skolverket: – Varsågoda, här får ni extra pengar så att de allra duktigaste lärarna kan undervisa de elever som behöver det mest.

Jante: – Nej tack. Jag har fått i uppdrag av Ulricehamns kommun att ta beslutet utifrån stämningen i personalrummet, och det verkar så jobbigt om lärarna skulle bli sura.

Ungefär så kan man lite tillspetsat sammanfatta turerna kring det statsbidrag som Skolverket erbjuder skolor i så kallade utsatta områden runtom i landet. Som UT har berättat på nyhetsplats omfattas de två skolenheterna Bildsbergs skola samt Tingsholmsgymnasiets introduktionsprogram av totalt 680 000 kronor för att stärka upp undervisningen med fyra förstelärare. Dessa lärare skulle få mellan 10 000 och 15 000 kronor i månaden i löneförhöjning.

Det är upp till varje huvudman, i det här fallet Ulricehamns kommun, att tacka ja eller nej till pengarna. Under sommaren har fack och arbetsgivare stött och blött frågan. Och nyligen kom beskedet: kommunen tar inte emot pengarna.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ut.se, appen MinUT och e-tidning tis, tors, lör. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 109 kr)

Barn- och utbildningschef Gülzen Özdenkos hänvisar till att pengarna inte skulle påverka arbetsmiljön på ett positivt sätt.

Även Matthias Nordgren, rektor på Tingsholmsgymnasiet och ordförande för skolledarförbundet, har uttryckt oro för att höga löneförhöjningar till ett fåtal lärare skulle leda till splittring i arbetslagen.

I synnerhet den sistnämnde har mycket god insyn i skolans vardag. Det kan även finnas aspekter som den yrkesverksamme känner till men inte kan gå ut med offentligt. Det ska vi vara ödmjuka inför.

Men det går trots allt inte att komma runt kärnfrågan: Varför ska lärarnas känslor styra arbetsgivarens satsningar på verksamheten?

Visst, det går att se framför sig de besvärliga samtal och situationer som kan uppstå när några enstaka väljs ut för speciella uppdrag. Särskilt när pengar är inblandade. Detta borde dock inte få styra beslutet. För varje chef ställs ibland inför svåra val där inget alternativ känns klockrent. Men det ingår i jobbet att välja den minst dåliga lösningen i stället för att fly från den obekväma uppgiften.

quote
När Skolverket ringar in en grundskola och ett gymnasieprogram i behov av allmänt extra stöd, då borde kommunen nappa på erbjudandet om resurser.

Ironiskt nog kommer beskedet att kommunen avstår det ekonomiska tillskottet ungefär samtidigt som en ny undersökning om unga personers svenskkunskaper. Utbildningsradion, UR, har låtit Novus fråga högskolelärare och arbetsgivare hur de ser på unga studenters och arbetssökandes förmåga att uttrycka sig i skrift. Resultatet är skrämmande. Högskolelärare har de senaste två decennierna sett hur studenterna presterar allt sämre på skriftliga tentor och inlämningsuppgifter, och var tredje chef har valt bort en ung person på grund av hans eller hennes bristande skrivförmåga.

En av lärarna, etnologidocenten Petra Garberding, slog larm redan förra året. I en debattartikel hävdar hon att studenter allt oftare misslyckas med att formulera korrekta och logiskt sammanhängande meningar. Det blir enligt henne även vanligare med syftningsfel som försvårar läsförståelsen. Garberding berättar om hur förvånade många studenter blir när de kuggar på tentorna på grund av just bristande språk, de som alltid fick godkänt på gymnasiet! Samtidigt uppger studenterna för henne att de sällan skrev längre texter på gymnasiet. Inte heller gavs särskilt mycket individuell feedback på skrivandet.

Satsningar på svenskundervisning i högstadiet och gymnasiet lönar sig i längden.
Satsningar på svenskundervisning i högstadiet och gymnasiet lönar sig i längden.
Foto: Gorm Kallestad

Petra Garberding har även lagt märke till att skrivfärdigheterna skiljer sig åt beroende på vilken gymnasieskola studenterna gick i. Det visar att undervisningen spelar roll, och att satsningar under grundskole- och gymnasietiden kan få effekt.

Det här betyder inte att Ulricehamns kommun bedriver dålig svenskundervisning. Men när Skolverket ringar in en grundskola och ett gymnasieprogram i behov av allmänt extra stöd, då borde kommunen nappa på erbjudandet om resurser.

Goda kunskaper i svenska är grunden för att lyckas i övriga ämnen och underlättar livet i stort, oavsett om eleverna väljer en akademisk eller praktisk yrkesbana. Det rimliga vore därför att ta emot pengarna och satsa på elevernas läs- och skrivförmåga. Uppmana alla intresserade att söka tjänsterna, låt sedan de lärare med högst kompetens och ambitioner ta sig an det krävande uppdraget.

För elevernas skull, inte lärarnas.

200 miljoner

– så mycket kommer regeringen och stödpartierna att satsa per år i ett så kallat läspaket som riktar sig till skola, föräldrar och bibliotek, detta efter ett initiativ av Liberalerna.

fakta

Extra mycket läsning i dagens UT

Med dagens eUT och papperstidning följer bilagan Bygga & bo. Här kan du se hur området på Lassalyckan och flerfamiljshusen vid Fiskebacken växer fram. Du kan även läsa om den aktuella torptrenden och ta reda på varför UT:s reporter fasar för att gå och handla mat i sin nygamla hemstad. Trevlig helg!