unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kajsa Kettil: Goda skolresultat kräver studiero i klassrummet

I torsdags sade fullmäktige nej till fler lärarassistenter i skolan. Kortsiktigt får eleverna betala priset. Långsiktigt drabbas vi alla.
Fler vuxna i klassrummet ökar chanserna till bättre studiero. Personerna på bilden har inget direkt samband med texten.
Fler vuxna i klassrummet ökar chanserna till bättre studiero. Personerna på bilden har inget direkt samband med texten.
Foto: Alexander Olivera/TT
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Skolan diskuteras flitigt just nu. Reaktionerna på Ätradalsskolans stök, förslagen på nya högstadieskolor och nu senast Lärarförbundets skolrankning visar att frågan engagerar. Alla har vi gått i skolan, många känner någon som går i skolan och alla är beroende av framtida generationers prestationer. Det är knappast någon nyhet, men det tål att upprepas: vår välfärd bygger på att barn och ungdomar lär sig så mycket som möjligt så att de som vuxna kan jobba, betala skatt och därmed bidra till det allmänna.

Men det räcker uppenbarligen inte att anställa lärare och hoppas på det bästa. För hur skickliga dessa utbildade och behöriga lärare än är på att undervisa krävs en grundförutsättning – studiero.

Om elever ska göra bra ifrån sig måste de kunna koncentrera sig. Detta gäller för övrigt inte bara barn och ungdomar; nämn den vuxne som utan problem skulle skriva komplicerade rapporter, räkna ut offerter eller förbereda presentationer i ett öppet kontorslandskap med skrivbordsgrannar som hojtade, knuffades och kastade pennor omkring sig.

Det vi inte accepterar som vuxna kan vi knappast kräva av barn.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ut.se, appen MinUT och e-tidning tis, tors, lör. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 109 kr)

Därför är det välkommet att flera partier i Ulricehamn nyligen har presenterat lösningar för att minska problemet (UT 17/11). Inför torsdagens fullmäktigemöte lyfte exempelvis Socialdemokraterna och Liberalerna fram lärandesektorn som ett prioriterat område. De föreslår en satsning på lärarassistenter, och även Moderaterna och Kristdemokraterna har signalerat att de vill se ökad vuxennärvaro med bland annat fler lärare och lärarassistenter.

Det är kloka förslag. En lärarassistent avlastar läraren med sådant som annars tar tid och kraft från undervisningen, som att hantera konflikter, agera rastvakt och hjälpa till med praktiska uppgifter som underlättar för läraren.

quote
Det vi inte accepterar som vuxna kan vi knappast kräva av barn.

Det bådade gott att Socialdemokraterna stod bakom det gemensamma yrkande med Liberalerna som fullmäktige hade att ta ställning till vid torsdagens långa fullmäktigesammanträde. Och med tanke på att även Nya Ulricehamn säger sig vara positiva till lärarassistenter såg en utökad satsning trolig ut. Nu blev det inte så. S-L-yrkandet avslogs, vilket alltså innebär att inga extra pengar skjuts till.

Att Liberalerna ser nyttan förvånar dock inte. Strax före valet 2018 gick partiet ut med förslag på att anställa 18 000 lärarassistenter i grund- och gymnasieskolan, en satsning på 3,1 miljarder kronor per år. ”Lärare ska undervisa”, konstaterade den dåvarande partiledaren Jan Björklund. Hans förhoppning var att läraryrket skulle bli mer attraktivt och därmed leda till ett så stort söktryck att de allra bästa studenterna antogs. En sådan positiv spiral är önskvärd, och de 475 miljoner som regeringen sedan satsade har sannolikt varit värdefull i många klassrum. Ulricehamns kommun sökte och beviljades 300 000 kronor i statligt stöd, och sköt till ytterligare två miljoner för 2020.

Det var utmärkt. Men för att vända den negativa trenden krävs mer. Och då behöver de folkvalda vara överens om det fiffiga i upplägget att yrkeskategorier med olika utbildningsnivåer arbetar sida vid sida men med delvis olika saker.

För tyvärr har det länge funnits en diffus och underförstådd uppfattning – i synnerhet på den politiska vänsterkanten – om att det är fult att skilja mellan mer och mindre kvalificerade arbetsuppgifter. En sorts felriktad ambition att visa att alla är lika mycket värda har lett till att även högutbildade yrkesgrupper har fått ägna sig åt sysslor som administration samt omsorg som inte kräver samma utbildningsnivå.

Vi ser det även inom vården, där utbildade sjuksköterskor, läkare och undersköterskor skulle kunna ge mer och bättre vård om vårdbiträden avlastade dem med uppgifter som att bädda sängar och servera mat.

Det är synd. För alla jobb är viktiga, men på olika sätt. När sjuksköterskan städar och bäddar innebär det ett slöseri med offentliga medel, och detsamma gäller inom skolan. Naturligtvis ska läraren vara en del av elevernas vardag, men den som på allvar vill öka skolresultaten hos eleverna i Ulricehamns kommun behöver inse att lärarassistenter är väl investerade skattepengar.