GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Citera fröken – om barnen ska välja skönlitteratur framför skärm

Att tjata på barnen att de ska läsa är bokstavligen talat en otacksam uppgift.
Kajsa KettilSkicka e-post
krönika • Publicerad 13 mars 2021
Kajsa Kettil
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vi behöver hjälpas åt att vägleda barnen in i bokslukaråldern. Personen på bilden har ingen direkt koppling till texten.
Vi behöver hjälpas åt att vägleda barnen in i bokslukaråldern. Personen på bilden har ingen direkt koppling till texten.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Det var en kväll hemma i soffan för en tid sedan. Sexåringen hade, eftersom hennes skärmtid var slut, slagit sig ner med en lånebok från skolan. Plötsligt fylldes vardagsrummet av berättelsen om en pojkes äventyr under en dag på mammans veterinärjobb. Den förmåga som alldeles nyss handlade om att ljuda fram ord hade utan att vi förstod hur alltså övergått till läsning med hyfsat flyt.

Var hon hade lärt sig det kunde hon inte svara på. I skolan? Nej. Men lär ni er det på lektionerna? försökte jag få fram. Två oförstående ögon mötte mina. På lektionerna? Nej, de leker i skolan, blev förklaringen.

Och då spred sig en känsla av tillfredsställelse hos den här språkälskande mamman, journalisten och författaren. Tänk en sådan förmån att som litet barn få tillgång till skolans – och kanske ett av livets – viktigaste verktyg utan att det upplevs som svårt. (Detta ska dock inte förväxlas med att hela skoltiden måste vara lekfull, det kommer en tid då glosor ska tragglas och faktatexter memoreras för att eleverna överhuvudtaget ska veta vad de sedan diskuterar och analyserar. Men det är ett ämne för en annan krönika.)

Kort efter högläsningen i soffan kontaktades UT av Stenbocksskolan. Svenskläraren Frida Karlsson planerade en novelltävling, och hade fått med sig Lions club Ulricehamn på tåget. Ville UT också hoppa på?

Klart att vi ville! Vinnarna kommer att, förutom prispengar från Lions, även få möjligheten att publicera sin novell i UT. Och vem vet, kanske tävlingen blir en tradition för kommunens alla åttor så att även Ätradalsskolan kan delta?

Förra veckan berättade Frida Karlsson och Lions president Richard Hallifax på nyhetsplats att de hoppas att tävlingen ska inspirera skolans åttondeklassare att både läsa och skriva. Detta eftersom Karlsson har märkt att motivationen hos många elever minskar just i åttan. Samtidigt visar undersökningar att svenska ungdomar läser allt mindre.

”Skolan gör vad den kan. Resten är föräldrarnas ansvar”
Kajsa Kettil

Det är ingen överraskning, men inte heller önskvärt. För konsumtionen av litteratur minskar faktiskt inte i landet som helhet. Enligt Erik Wikberg, forskare och författare till rapporten ”Bokförsäljningsstatistiken – helåret 2020” ökade den samlade försäljningen under förra året med 21,5 procent i volym och 8,7 procent räknat i kronor (DN 27/2). Dessa siffror förmedlas även av Bokförsäljningsstatistiken, som tas fram av Svenska bokhandlareföreningen och Svenska förläggareföreningen.

Tyvärr bidrog inte unga ulricehamnare till den utvecklingen. Torbjörn Leander på Ekeskogs bokhandel konstaterar att barnboksförsäljningen i ålderskategorierna 9-12 och 12-15 ökade marginellt, och att kategorin unga vuxna stod still under 2020. Detta samtidigt som försäljningen av skönlitteratur för vuxna steg med mellan 25 och 30 procent.

Mönstret går igen på de lokala biblioteken. Där lånades omkring 90 000 barn- och ungdomsböcker ut 2019, en siffra som förra året sjönk till 74 000.

Det är naturligtvis möjligt att många Ulricehamnsföräldrar har handlat barnböcker på nätet. Men det verkar inte troligt. För den nationella statistiken visar en uppgång för försäljningen av barn- och ungdomslitteratur med endast 0,3 procent.

Därför är det utmärkt att skolor i kommunen satsar på undervisning som inspirerar elever att läsa och skriva.

Skolan gör med andra ord vad den kan. Resten är föräldrarnas ansvar.

Många föräldrar kan dock vittna om hur tjatigt, snudd på pretentiöst, det känns att att rycka bort skärmar och lägga fram böcker till familjens yngre medlemmar.

Men när vi står en grådaskig tisdag mitt bland disk och tvätt och egentligen inte orkar härja om skärmbegränsning och vikten av att läsa varje dag, då kan vi finna lite styrka i högstadieläraren Frida Karlssons ord: ”Språk är makt, oavsett om du talar eller skriver. Du kommer mycket längre om du kan uttrycka dig väl i tal och skrift.”

Kanske kan vi även säga orden högt, med tillägget att ”det har fröken sagt”?

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ulricehamns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer